lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Bergh Nestlog, Ewa, ProfessorORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3863-6122
Publikasjoner (10 av 68) Visa alla publikasjoner
Thyberg, A., Källkvist, M., Bergh Nestlog, E., Uddling, J. & Johansson, A. (2025). Nexus analysis as a framework for understanding complex connections inherent in teacher education program literacy practices. In: Sergej Ivanov; Annika Andersson; Annelie Johansson (Ed.), Book of Abstracts Educational Linguistics Conference.: . Paper presented at Educational linguistics: Language(s) from childhood to adult age, Linnaeus University, Kalmar, Sweden, September 11–13, 2024. Linneaus University Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Nexus analysis as a framework for understanding complex connections inherent in teacher education program literacy practices
Vise andre…
2025 (engelsk)Inngår i: Book of Abstracts Educational Linguistics Conference. / [ed] Sergej Ivanov; Annika Andersson; Annelie Johansson, Linneaus University Press , 2025Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

This presentation is part of a larger project that aims to gain an in-depth understanding of disciplinary literacy in primaryschool teacher education in Sweden, including for example teacher educators’ beliefs about literacy practices. In thepresentation we will discuss the results from a sub-study of three teacher educators’ talk about literacy in relation totheir teaching practice and about students’ writing in their respective discipline, namely biology, Swedish (comparativeliterature) and mathematics. Nexus analysis, based on mediated discourse theory (Scollon & Scollon 2004), is used asthe analytic framework focusing on the concepts of ‘social action’, ‘historical body’ and ‘discourse in place’. Drawingon dialogical interviewing principles (Way et al. 2015), semi-structured interviews were conducted on Zoom at auniversity in the south of Sweden. Analysis revealed clashes between the historical body of the participants and thediscourses in place due to the intricate web of literacies and interdisciplinary fields that teacher educators need tonavigate. We argue that this type of meta-methodological perspective, in which the social actions of the participantscome to the fore, can clarify the complex connections inherent in literacy practices as opposed to common proceduresin the field such as think-aloud protocols and expert-novice distinctions.

References

Way, A., Kanak Zwier, R., & Tracy, S. J. (2015). Dialogic Interviewing and Flickers of Transformation: An Examination and Delineation of Interactional Strategies That Promote Participant Self-Reflexivity. Qualitative Inquiry,21(8), 720–731.

Scollon, R. & Scollon, S.W. (2004). Nexus Analysis. Discourse and the Emerging Internet. London & New York:Routledge Taylor & Francis Group.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linneaus University Press, 2025
HSV kategori
Forskningsprogram
Humaniora, Svenska språket med didaktisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-137111 (URN)9789180821070 (ISBN)
Konferanse
Educational linguistics: Language(s) from childhood to adult age, Linnaeus University, Kalmar, Sweden, September 11–13, 2024
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2022-03329
Tilgjengelig fra: 2025-03-04 Laget: 2025-03-04 Sist oppdatert: 2025-03-10bibliografisk kontrollert
Bergh Nestlog, E., Uddling, J. & Thyberg, A. (2025). Teacher educators’ perspectives on literacy. Journal of Praxis in Higher Education, 7(2), 56-80
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Teacher educators’ perspectives on literacy
2025 (engelsk)Inngår i: Journal of Praxis in Higher Education, E-ISSN 2003-3605, Vol. 7, nr 2, s. 56-80Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The purpose of this study is to deepen the understanding of literacy perspectives in teacher education by analysing how four primary teacher educators from different disciplines talk about their practice. In dialogic interviews, focal points included what types of activities regarding language and texts the participants mention using in their respective disciplines. The results reveal three main perspectives on literacy: general academic literacy, disciplinary literacy, and professional literacy. A visualization of the results in the form of a model renders visible the three main perspectives as well as overlapping combinations that relate to disciplinary literacy teaching. Thereby, this study contributes a metalanguage that can be used across disciplines by teacher educators to support pre-service teachers’ disciplinary socialisation drawing on the different literacy practices. The complexity of the literacy perspectives merits further research in order to explore different discourses within and between each perspective.

sted, utgiver, år, opplag, sider
University of Borås, 2025
Emneord
disciplinary literacy, disciplinary literacy teaching, general academic literacy, primary teacher educators, professional literacy, teacher education
HSV kategori
Forskningsprogram
Humaniora, Svenska språket med didaktisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-144921 (URN)10.63223/jphe.2025.54899 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2026-02-10 Laget: 2026-02-10 Sist oppdatert: 2026-04-16bibliografisk kontrollert
Bergh Nestlog, E., Danielsson, K. & Jeppsson, F. (2024). Disciplinary content and text structures communicated in the classroom: Pathways in science lessons. Linguistics and Education, 84, 1-17, Article ID 101343.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Disciplinary content and text structures communicated in the classroom: Pathways in science lessons
2024 (engelsk)Inngår i: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 84, s. 1-17, artikkel-id 101343Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Making meaning about disciplinary knowledge involves both disciplinary content and relevant semiotic resources (e.g., text structures) for communicating the content, as two sides of a coin. The purpose of this study is to contribute to research in science education with a model for visualising how the two sides of the coin are elaborated in classroom interaction, aiming to support students’ disciplinary knowledge development. The model was developed based on data from a series of lessons in a primary science classroom where the teacher and her students negotiated and made meaning about action and reaction forces. We show how the model can be used to deepen the understanding of how the meaning making through classroom interaction forms a pathway, visualising different levels of disciplinary literacy and hence the model's usefulness for both research and for designing teaching practices.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Elsevier, 2024
Emneord
Disciplinary literacy, Text structures, Semiotic resources, Classroom interaction, Forces, Primary science classroom
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogik, Didaktik; Humaniora, Svenska språket med didaktisk inriktning; Naturvetenskap, Naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-132621 (URN)10.1016/j.linged.2024.101343 (DOI)001403142100001 ()2-s2.0-85203538535 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2017-03478
Tilgjengelig fra: 2024-09-18 Laget: 2024-09-18 Sist oppdatert: 2025-02-26bibliografisk kontrollert
Uddling, J., Svensson, S., Juvonen, P. & Bergh Nestlog, E. (2024). Flerspråkighet som villkorad resurs: en studie om hur mellanstadielärare talar om flerspråkande i skolarbete. Pedagogisk forskning i Sverige, 29(1-2), 97-121
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Flerspråkighet som villkorad resurs: en studie om hur mellanstadielärare talar om flerspråkande i skolarbete
2024 (svensk)Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 29, nr 1-2, s. 97-121Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

I denna studie undersöks hur två mellanstadielärare i intervjuer talar om flerspråkande i skolarbetet före och efter en intervention. Materialet är insamlat inom ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet och två olika F–6-skolor på initiativ av en kommuns utbildningsförvaltning. Själva interventionen pågick i två språkligt heterogena klasser under 14 veckor i syfte att ge stöd till respektive lärare att i större utsträckning tillvarata flerspråkiga resurser i skolarbetet. Intervjuerna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, som i sin tur tolkas och disku-teras med hjälp av Ruíz (1984) tre olika förhållningssätt till språk och språkan-vändning som problem, rättighet eller resurs. Studiens resultat diskuteras också utifrån begreppen epistemisk rättvisa (Fricker, 2007, 2017) och inkluderande undervisning (Ainscow & Messiou, 2018; Kugelmass, 2006). Resultatet visar att lärarna efter interventionen uttrycker att de i högre grad erbjuder flerspråkande i skolarbetet, vilket kan tolkas som ett exempel på inkluderande undervisning som ökar den epistemiska rättvisan för såväl elever som vårdnadshavare med migrationsbakgrund. Emellertid ger båda lärarna fortsatt uttryck för flerspråkigheten som en villkorad resurs, något som tillfälligt kan användas av de elever som ännu inte lärt sig tillräckligt med svenska.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Linnaeus University Press, 2024
Emneord
flerspråkighet, flerspråkande, resurs, mellanstadielärare, intervention, samverkan
HSV kategori
Forskningsprogram
Humaniora, Svenska som andraspråk
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-125337 (URN)10.15626/pfs29.0102.05 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2023-10-27 Laget: 2023-10-27 Sist oppdatert: 2025-02-27bibliografisk kontrollert
Bergh Nestlog, E. (2024). Lärarutbildares perspektiv på litteracitet. In: Ämnesdidaktisk konferens på Fakulteten för konst och humaniora, Linneuniversitetet, Sweden, 6 november, 2024.: . Paper presented at Ämnesdidaktisk konferens på Fakulteten för konst och humaniora, Linneuniversitetet, Sweden,6 november, 2024..
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Lärarutbildares perspektiv på litteracitet
2024 (svensk)Inngår i: Ämnesdidaktisk konferens på Fakulteten för konst och humaniora, Linneuniversitetet, Sweden, 6 november, 2024., 2024Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
HSV kategori
Forskningsprogram
Humaniora, Svenska språket med didaktisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-134381 (URN)
Konferanse
Ämnesdidaktisk konferens på Fakulteten för konst och humaniora, Linneuniversitetet, Sweden,6 november, 2024.
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2022-03329
Merknad

Ej belagd 250115

Tilgjengelig fra: 2025-01-08 Laget: 2025-01-08 Sist oppdatert: 2025-09-23bibliografisk kontrollert
Juvonen, P., Bergh Nestlog, E., Svensson, S. & Uddling, J. (2024). Utvecklingsarbete i språkligt heterogena skolor: erfarenheter av ett projekt. In: Disa Bergnehr, Henrik Nilsson, Åsa Trulsson och Charlotte Silander (Ed.), Mångfaldens möten: Interkulturalitet, utbildning och lärande (pp. 141-157). Växjö: Linnaeus University Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utvecklingsarbete i språkligt heterogena skolor: erfarenheter av ett projekt
2024 (svensk)Inngår i: Mångfaldens möten: Interkulturalitet, utbildning och lärande / [ed] Disa Bergnehr, Henrik Nilsson, Åsa Trulsson och Charlotte Silander, Växjö: Linnaeus University Press, 2024, , s. 17s. 141-157Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

I detta kapitel redogör vi för ett praktiknära projekt bestående av ett ettårigtskolutvecklingsprojekt på två olika F–6-skolor. Projektet syftade till attfrämja flerspråkiga elevers lärande och identitetsutveckling. Detta skeddegenom att introducera förhållningssätt och arbetssätt där elevers ochvårdnadshavares språkliga resurser och deras kunskaper skulle ses och tastillvara som en resurs i skolarbetet. Erfarenheterna av projektet visar påökad föräldramedverkan och mer engagerade elever vid projektaktiviteter,samtidigt som lärarna rapporterade om systematiskt utvecklingsarbete ochutbyte av erfarenheter i lärarlagen till gagn för elevernas lärande.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Växjö: Linnaeus University Press, 2024. s. 17
Emneord
flerspråkighet, skolutveckling, fortbildning, transspråkande, samarbetsuppgifter, föräldrasamverkan, praktiknära forksning
HSV kategori
Forskningsprogram
Humaniora, Svenska språket med didaktisk inriktning; Humaniora, Svenska som andraspråk
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-131706 (URN)9789180821476 (ISBN)9789180821483 (ISBN)
Merknad

Kapitel i rapport

Tilgjengelig fra: 2024-08-13 Laget: 2024-08-13 Sist oppdatert: 2025-02-24bibliografisk kontrollert
Danielsson, K., Bergh Nestlog, E., Jeppsson, F. & Tang, K.-S. (2023). Analysing Interaction in Science Classrooms: A Comparative Study of two Discourse Analysis Frameworks. Educare (1), 1-32
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Analysing Interaction in Science Classrooms: A Comparative Study of two Discourse Analysis Frameworks
2023 (engelsk)Inngår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 1, s. 1-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

One central issue for research in classrooms is to provide insights concerning characteristics of classroom interaction that can help teachers improve their teaching. In the present study, we analyse spoken interaction in one elementary physics classroom by the use of two different frameworks, targeting similar aspects of social communication, namely how discourse patterns shape the relations between participants. The two frameworks utilized are on the one hand analyses of the communicative approach according to Mortimer and Scott, combined with analyses of discourse patterns such as IRE-patterns, and on the other hand analyses related to the interpersonal meta-function in Halliday’s systemic-functional grammar, SFG. The aim was to highlight possibilities and limitations of the different frameworks. 

Our analyses reveal that the two analytical frameworks have partly the same, partly different affordances concerning what they can reveal about classroom interaction. The analyses of the communicative approaches have the potential of elucidating discursive patterns and power relations at a general level, while the analyses based on SFG can provide more details about the power relations in terms of how the participants actually structure their utterances. The results are also discussed regarding implications for education.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö University (National Library of Sweden), 2023
Emneord
Classroom discourse, Communicative approach, Science education, Speech functions, Systemic functional linguistics
HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogik, Didaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-119562 (URN)10.24834/educare.2023.1.752 (DOI)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2017-03478
Tilgjengelig fra: 2023-02-27 Laget: 2023-02-27 Sist oppdatert: 2025-09-23bibliografisk kontrollert
Bergh Nestlog, E., Juvonen, P., Svensson, S. & Jenny, U. (2023). Flerspråkiga klassrum i Växjös skolor: Ett utvecklings- och forskningsprojekt (1ed.). In: Silander, Charlotte; Källkvist, Marie; Schenker, Katarina (Ed.), Språk, reflektion och vetenskap i lärarutbildningen: (pp. 51-66). Växjö: Linnaeus University Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Flerspråkiga klassrum i Växjös skolor: Ett utvecklings- och forskningsprojekt
2023 (svensk)Inngår i: Språk, reflektion och vetenskap i lärarutbildningen / [ed] Silander, Charlotte; Källkvist, Marie; Schenker, Katarina, Växjö: Linnaeus University Press, 2023, 1, s. 51-66Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

En människas språkliga resurser är nära sammankopplade med vem hon är och hur hon blir uppfattad av andra. Med andra ord har en människas språkliga resurser med hennes identitet att göra (Edwards, 2009). I dagens Sverige talas fler än 150 språk (Parkvall, 2015). Dessa språk tillskrivs inte lika värde, varken officiellt i lagar och språkpolicyer eller av talare av olika språk. Hult (2017) har å ena sidan beskrivit den språkliga hierarki som råder i Sverige med svenska som huvudspråk (SFS 2009:600) och det obligatoriska skolämnet engelska som ett andraspråk (SFS 2010:800), å andra sidan de inhemska minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska) och övriga fler än hundra minoritetsspråk. Denna språkliga hierarki kan ses som ett uttryck för en enspråkig, eller möjligen tvåspråkig svensk-engelsk, norm. Svenska och engelska värdesätts högst i samhället, följt av skolspråken franska, tyska och spanska. De övriga språken tillmäts snarare ett individuellt värde. Det utvecklings- och forskningsprojekt som beskrivs i denna rapport har med språkliga resurser att göra, och det är rimligt att även relatera beskrivningen till ovanstående resonemang om språkliga hierarkier.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Växjö: Linnaeus University Press, 2023 Opplag: 1
Serie
Utbildning i förändring ; 1/2023
Emneord
flerspråkighet, samverkan, skolutveckling, språkligt heterogena klassrum, flerspråkighet som resurs, epistemisk rättvisa
HSV kategori
Forskningsprogram
Humaniora, Svenska språket med didaktisk inriktning; Pedagogik och Utbildningsvetenskap, Pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-132948 (URN)978-91-8082-071-4 (ISBN)978-91-8082-072-1 (ISBN)
Merknad

Kapitel i Rapport

Tilgjengelig fra: 2024-10-10 Laget: 2024-10-10 Sist oppdatert: 2025-08-13bibliografisk kontrollert
Danielsson, K., Jeppsson, F., Bergh Nestlog, E. & Tang, K. (2023). Representations of science content in a primary classroom: Combining long and short timescales for multimodal analysis. Science Education, 107(6), 1561-1592
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Representations of science content in a primary classroom: Combining long and short timescales for multimodal analysis
2023 (engelsk)Inngår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 107, nr 6, s. 1561-1592Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This study reports on a case study about multimodal work in a primary physics classroom focusing on forces. Previous research reports that students benefit from multimodal work in science classrooms. Yet, few systematic studieshave been performed to reveal how students represent their experiences and ideas of science phenomena over time within and across different semiotic modes (e.g., through action, speech, writing, and image, including multimodal ensembles). The design of the lessons was built around a number of experimental activities, starting with a puzzling phenomenon and where students for each experiment predicted, observed, described, and tried to come up with explanations. Based on social‐semiotics, we combined analysis at an overall level (long timescale and large grain size) and a detailed level (short timescale and small grain size) to shed light on how the science content was represented within and between modes over the teaching and learning period, and what content was expressed in these representations. Our findings reveal how students moved from focusing on attributes such as a “heavy” regarding artifacts used in the experiments, towards the central physics processes, such as one object exerting force on another object. Furthermore, we were able to detect that such “signs of learning” were shown in students’ small‐group discussions and multimodal texts following a carefully orchestrated multimodal exposition by the teacher. Hence, such a careful multimodal orchestration appeared to be critical for the students’meaning‐making about the science content.

sted, utgiver, år, opplag, sider
John Wiley & Sons, 2023
Emneord
forces, multimodality, primary classroom, systemic‐functional linguistics, thematic patterns
HSV kategori
Forskningsprogram
Humaniora, Svenska språket med didaktisk inriktning; Pedagogik, Didaktik; Naturvetenskap, Naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-123411 (URN)10.1002/sce.21814 (DOI)001030205300001 ()2-s2.0-85165449236 (Scopus ID)
Prosjekter
Transformations of transformations. An interdisciplinary study of pupils' meaning-making through transformations of representations in science classes
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2017‐03478
Tilgjengelig fra: 2023-08-01 Laget: 2023-08-01 Sist oppdatert: 2025-09-23bibliografisk kontrollert
Bergh Nestlog, E., Thyberg, A., Johansson, A., Uddling, J., Källkvist, M. & Danielsson, K. (2023). Ämneslitteracitet i lärarutbildning och skola. In: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vid lärarutbildningen, Kalmar,  21 november, 2023: . Paper presented at Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vid lärarutbildningen, Kalmar, Linnaeus University, Sweden,21 november, 2023.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ämneslitteracitet i lärarutbildning och skola
Vise andre…
2023 (svensk)Inngår i: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vid lärarutbildningen, Kalmar,  21 november, 2023, 2023Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
HSV kategori
Forskningsprogram
Humaniora, Svenska språket med didaktisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:lnu:diva-134385 (URN)
Konferanse
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vid lärarutbildningen, Kalmar, Linnaeus University, Sweden,21 november, 2023
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2022-03329
Tilgjengelig fra: 2025-01-08 Laget: 2025-01-08 Sist oppdatert: 2025-09-23bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3863-6122