Den kommande nya kursplanen för svenskämnena i grundskolan kommer att betona systematisk och explicit undervisning för elevers avkodning av skriftspråk. Det gör det aktuellt att undersöka hur lärare vägleder sina elever att erövra kritiska aspekter för framgångsrik avkodning.

Strukturerade ljudningsmetoder i tidig läsundervisning har fastslagits som en effektiv insats för att främja elevers avkodningsutveckling. Merparten av genomförda studier på strukturerade ljudmetoder (internationellt phonics (Ehri, 2020)) fastställer vilka aspekter som är kritiska för avkodning i skriftsystem med alfabetisk princip men är begränsade med bidrag om hur dessa metoder kan, i detalj, iscensättas i tidig läsundervisning. Föreliggande forskningsprojekt har som fokus att studera den situerade undervisningspraktiken och interaktionen mellan lärare, elever och undervisningsmaterial i autentisk undervisning i årskurs 1. Undervisningen analyseras som en måldriven och, av läraren, medvetet designad interaktionssekvens (Selander & Kress, 2021) där val lärarens didaktiska val uttrycks och erbjud eleverna till engagemang genom valda teckensystem (Cope & Kalantzis, 2022). Utifrån dessa multimodala och socialsemiotiska perspektiv kommer forskningsgruppen att videodokumentera och analysera lärares iscensättningar och elevernas respons och engagemang under den rådande undervisningen. I kommande dataproduktion kommer ny undervisningsdata att videodokumenteras och studeras gemensamt med lärarna under stimulated recall-intervjuer. Här ges lärarna möjlighet att reflektera över sina designval och utfallet utifrån sina elevers reaktioner.

Under presentationen introduceras projektet DEPTH: Design av explicit språkljudsundervisning: Lärares multimodala strategier och elevers involvering, finansierat av Vetenskapsrådet (2025-03640), genom ett pilotprojekt om lärares avkodningsundervisning. Analysen visar variation i teckensystem och fokus på kritiska aspekter för elevers läsutveckling. Pilotstudiens resultat visar att bilder vara missledande som resurser för elevers avkodning om läraren inte förklarar dem. Resultatet visar också att överdriven mimik kan synliggöra specifika fonem för elever. För avkodningen av skriftspråk är användningen av ”läsfinger” en vägledande strategi i tidig läsundervisningför läsriktning och fonem-grafem-kopplingar.

Projektets fokus på multimodala iscensättningar kommer att bidra med nya insikter om vilka undervisningsstrategier som lärare använder i sin undervisning av avkodning, genom vilka teckensystem (bilder, språkljud, gester, mimik, visualiseringar m.fl.) som undervisningen iscensätts samt hur eleverna svarar och interagerar utifrån undervisningens design. Vidare önskar vi ge inblick i progressionen i lärares undervisningsdesign och eventuella skiften mellan fokus på avkodning samt andra läsdidaktiska dimensioner som läsförståelse och läsmotivation.

Resultaten kan bidra till att utveckla lärarutbildning, undervisningsmaterial och utbildningspolicy i en tid då debatten om läsinlärning är mer aktuell än någonsin.

Referenser

Cope, B. & Kalantzis, M. (2022). Making sense: reference, agency, and structure in a grammar of multimodal meaning. Cambridge: Cambridge University Press.

Ehri, L. C. (2020). The science of learning to read words: A case for systematic phonics instruction. Reading research quarterly, 55, S45-S60. https://doi.org/10.1002/rrq.334

Selander, S. & Kress, G.R. (2021). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Studentlitteratur.

The upcoming new curriculum for Swedish language subjects in compulsory school will emphasise systematic and explicit instruction to support students’ decoding of written language. This makes it timely to investigate how teachers guide their students in mastering critical aspects necessary for successful decoding.

Structured phonics approaches in early reading instruction have been established as an effective intervention for promoting students’ decoding development. The majority of studies conducted on structured phonics methods (internationally referred to as phonics; Ehri, 2020) identify which aspects are critical for decoding in alphabetic writing systems, but they provide limited insight into how these methods can be enacted in detail in early reading instruction. The present research project focuses on studying situated teaching practice and the interaction between teachers, students, and instructional materials in authentic classroom settings in Grade 1. Teaching is analysed as a goal-directed interaction sequence, consciously designed by the teacher (Selander & Kress, 2021), in which the teacher’s didactic choices are expressed and students are invited to engage through selected semiotic resources (Cope & Kalantzis, 2022). From these multimodal and social semiotic perspectives, the research group will video-document and analyse teachers’ enactments as well as students’ responses and engagement during ongoing instruction. In upcoming data production, new teaching data will be video-recorded and jointly examined with teachers in stimulated recall interviews. These provide teachers with opportunities to reflect on their design choices and their outcomes based on students’ reactions.

The presentation introduces the project DEPTH: Design of Explicit Phonics Instruction: Teachers’ Multimodal Strategies and Student Engagement, funded by the Swedish Research Council (2025-03640), through a pilot study on teachers’ decoding instruction. The analysis shows variation in semiotic resources and a focus on critical aspects of students’ reading development. The pilot study results indicate that images can be misleading as resources for students’ decoding if the teacher does not explain them. The findings also show that exaggerated facial expressions can make specific phonemes more visible to students. For decoding written language, the use of a “reading finger” is a guiding strategy in early reading instruction for directionality and phoneme–grapheme correspondences.

The project’s focus on multimodal enactments will contribute new insights into which instructional strategies teachers use in their teaching of decoding, through which semiotic resources (images, speech sounds, gestures, facial expressions, visualisations, etc.) instruction is enacted, and how students respond and interact based on the instructional design. Furthermore, we aim to provide insights into the progression of teachers’ instructional design and possible shifts between a focus on decoding and other dimensions of reading pedagogy, such as reading comprehension and reading motivation.

The findings may contribute to the development of teacher education, instructional materials, and educational policy at a time when the debate on reading instruction is more relevant than ever.

References

Cope, B. & Kalantzis, M. (2022). Making Sense: Reference, Agency, and Structure in a Grammar of Multimodal Meaning. Cambridge: Cambridge University Press.

Ehri, L. C. (2020). The science of learning to read words: A case for systematic phonics instruction. Reading Research Quarterly, 55, S45–S60. https://doi.org/10.1002/rrq.334

Selander, S. & Kress, G. R. (2021). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Studentlitteratur.

Kvantitativ forskning om skrivutveckling hos inlärare av ett andraspråk (L2) har sällan inkluderat vuxna migranter med kort skolbakgrund [1]. En aktuell studie visar att den generella kvaliteten hos sfi-elevers texter prediceras av såväl kurs som skolbakgrund [2]. Forskare skiljer dock ofta på tre huvudsakliga aspekter av språklig produktion, nämligen komplexitet, korrekthet och flyt [3], och en kommande studie tyder på att korrekthet inte är den aspekt som i första hand prediceras av sfi-elevers skolbakgrund. Samtidigt verkar komplexitet och flyt utvecklas utanför sfi-klassrummet snarare än i det [4].

I detta paper presenteras kvantitativa analyser av ett nytt textmaterial insamlat under kontrollerade förhållanden från 97 sfi-elever, varav 44 hade mycket kort skolbakgrund. Komplexitet operationaliserades som antalet ord per syntaktiskt självständig enhet; korrekthet operationaliserades som editerings ¬ distans mellan originalversionen och en rättad version av texten; och flyt operationaliserades som antalet producerade tecken per minut.

Analysen visar att de tre variablerna i hög grad korrelerar med varandra (r = ,60–,69). De korrelerar också med deltagarnas utbildningsbakgrund, men detta samband är starkare för komplexitet och flyt (r = ,64–,65) än för korrekthet (r = ,45), precis som noterats tidigare [4]. Dessutom prediceras komplexitet och flyt av både kurs och utbildningsbakgrund (p < ,001 i samtliga fall) medan korrekthet endast prediceras av kurs (p < ,001). Effekten av kurs är i själva verket störst när det gäller korrekthet och minst när det gäller flyt, medan förhållandet är det motsatta för utbildningsbakgrund, där effekten är störst för flyt och minst för korrekthet. Dessa resultat ligger i linje med tidigare forskning som indikerar att sfi-undervisning tenderar att fokusera på korrekthet [5] medan flyt och komplexitet i högre utsträckning utvecklas utanför sfi [4]. När det gäller flyt och komplexitet tycks sfi-undervisningen således inte förmå kompensera för en kort skolbakgrund. Projektet finansieras av Crafoordska stiftelsen

I detta bidrag undersöks hur skrivundervisning och läsfrämjande arbete samspelar i ett skolbibliotekslett projekt där elever skapar egna berättelser och publicerar en bok. Studien genomförs i årskurs 3 där många elever har svenska som sitt andraspråk och fokuserar på interaktionen mellan skolbibliotekarier, en inbjuden författare och elever, samt hur skrivande positioneras och stöttas. Studien är finansierad av Nationellt FoU-nätverk för skolverksamheter med stora utmaningar.

Teoretiskt hämtar studien inspiration från skrivhjulet, för att belysa hur skrivhandlingar, syften och redskap för mediering lyfts fram i undervisningen (Berge m.fl., 2016), samt från socialsemiotisk genreteori för att visa hur berättande texters uppbyggnad modelleras för eleverna (Martin & Rose, 2008). Genom begreppet powerful knowledge (Young, 2009) visar vi även de möjligheter att utveckla expertkunskap som erbjuds eleverna i det aktuella bokprojektet. Forskningsdesignen är etnografiskt inspirerad med deltagande observationer av sju skrivlektioner under tre veckor och en boklansering under följande vår.  

Resultaten visar att två huvudsakliga dimensioner präglade undervisningen: identitetsskapande och skrivpedagogisk stöttning. För det första positionerades eleverna explicit som författare genom entusiasmerande språkbruk, relaterbara kulturella exempel samt ett boklanseringsevent där elevernas texter presenterades och värderades. Dessa aktiviteter bidrog till att forma elevers skrividentiteter och förmedlade en bild av skrivande som kreativ och meningsfull praktik.

För det andra modellerade både bibliotekarie och författare narrativa textkonventioner, men med olika tyngdpunkter. Båda framhöll betydelsen av berättelsens makrostruktur—introduktion/orientering, problem, lösning och avslut—och knöt dessa strukturer till läsarens förståelse och engagemang. Författaren arbetade med dramaturgisk kurva, ”röd tråd” och fantasiutveckling genom lekfulla exempel, medan bibliotekarien betonade schematisk struktur, tematiska ramar och skrivprocessens formella krav som interpunktion, stavning och sidformat. Tillsammans skapade dessa två perspektiv en undervisningspraktik som rörde sig mellan kreativitet, funktion och form.

Studien bidrar till förståelsen av hur skolbibliotek och externa aktörer kan skapa rika möjligheter till skrivutveckling genom att kombinera identitetsarbete, modellering av textstruktur och explicit undervisning om skrivkonventioner. För läs- och skrivfrämjande arbete i språkligt heterogena skolor pekar resultaten på flera implikationer. Att aktivt stärka elevers skrividentitet kan öka motivation och ägarskap, särskilt för elever som annars riskerar att marginaliseras i skolans literacypraktiker. Relaterbara kulturella referenser och öppna kreativa aktiviteter kan stödja elever med olika språkliga och erfarenhetsmässiga resurser. Utifrån resultaten diskuteras vidare hur en balans mellan idéutveckling och modellering av skrivkonventioner är central för att främja elevernas skrivutveckling. Avslutningsvis understryker projektets publika dimension—att eleverna skriver för en verklig mottagare—den potential som skolbibliotek har att skapa autentiska och meningsfulla skrivsammanhang.

Berge, K. L., Evensen, L. S., & Thygesen, R. (2016). The Wheel of Writing: A model of the writing domain for the teaching and assessing of writing as a key competency. The Curriculum Journal, 27(2), 172–189. https://doi.org/10.1080/09585176.2015.1129980  

Martin, J. R., & Rose, D. (2008). Genre relations: mapping culture. Equinox. 

Young, M. (2009). Education, globalisation and the ‘voice of knowledge’, Journal of Education and Work, 22(3), 193–204. https://doi.org/10.1080/13639080902957848   

This paper explores the interplay between writing instruction and reading promotion in a school library-led project in which pupils create their own stories and publish a book. The study was conducted in Grade 3 in a linguistically heterogeneous school where many pupils speak Swedish as a second language. It focuses on the interaction between school librarians, an invited author, and pupils, as well as on how writing is positioned and scaffolded in the project. The study was funded by the National R&D Network for Schools Facing Major Challenges.

Theoretically, the study draws on the Writing Wheel to illuminate how writing acts, purposes, and mediational tools are foregrounded in instruction (Berge et al., 2016), as well as on social semiotic genre theory to examine how the structure of narrative texts is modelled for pupils (Martin & Rose, 2008). Through the concept of Powerful Knowledge (Young, 2009), the study also highlights the opportunities for developing expert knowledge offered to pupils in the book project. The research design is ethnographically inspired and includes participant observations of seven writing lessons over three weeks, as well as a book launch event the following spring.

The findings show that two main dimensions characterised the teaching practices: identity formation and writing pedagogical scaffolding. First, pupils were explicitly positioned as authors through enthusiastic language use, relatable cultural examples, and a book launch event in which pupils’ texts were presented and valued. These activities contributed to shaping pupils’ writer identities and conveyed an understanding of writing as a creative and meaningful practice.

Second, both the librarian and the author modelled conventions of narrative writing, although with different emphases. Both highlighted the importance of narrative macrostructure—introduction/orientation, problem, resolution, and ending—and connected these structures to reader comprehension and engagement. The author worked with the dramatic curve, narrative coherence, and imagination development through playful examples, whereas the librarian emphasised schematic structure, thematic frameworks, and the formal requirements of the writing process, such as punctuation, spelling, and page layout. Together, these perspectives created a teaching practice that moved between creativity, function, and form.

The study contributes to the understanding of how school libraries and external actors can create rich opportunities for writing development by combining identity work, modelling of text structure, and explicit teaching of writing conventions. For literacy promotion in linguistically heterogeneous schools, the findings point to several implications. Actively strengthening pupils’ writer identities may increase motivation and ownership, particularly for pupils who otherwise risk being marginalised in school literacy practices. Relatable cultural references and open-ended creative activities may support pupils with diverse linguistic and experiential resources. Based on the findings, the paper further discusses how balancing idea development with the modelling of writing conventions is central to promoting pupils’ writing development. Finally, the project’s public dimension—pupils writing for a real audience—highlights the potential of school libraries to create authentic and meaningful writing contexts.

Berge, K. L., Evensen, L. S., & Thygesen, R. (2016). The Wheel of Writing: A model of the writing domain for the teaching and assessing of writing as a key competency. The Curriculum Journal, 27(2), 172–189. https://doi.org/10.1080/09585176.2015.1129980  

Martin, J. R., & Rose, D. (2008). Genre relations: mapping culture. Equinox. 

Young, M. (2009). Education, globalisation and the ‘voice of knowledge’, Journal of Education and Work, 22(3), 193–204. https://doi.org/10.1080/13639080902957848 

The present paper reports on an intervention study investigating the development of complexity, accuracy and fluency in written texts collected longitudinally, under controlled conditions, from two groups of adult immigrantsenrolled in Swedish for Immigrants (SFI). The students in the intervention group spent two days per week in a work placement, while the students in the control group had language classes each day. In addition, measures of complexity, accuracy and fluency are also related to the texts’ general quality, which was assessed by five experienced teachers of Swedish as a second language, using the method of comparative judgement. Quantitative analyses reveal that general text quality correlate positively with complexity, fluency and accuracy to some extent. Ge neral text quality, complexity and fluency (but not accuracy) developed positively over time. W ork placement did not affect the development of generaltext quality but had a significant, positive effect on the development of fluency and complexity a s well as a significant, negative effect on the development of grammatical accuracy. Pedagogical and theoretical implications of those results are discussed.

Denna studie rapporterar om en interventionsstudie som undersöker utvecklingen av komplexitet, korrekthet och flyt i skriftliga texter som samlats in longitudinellt, under kontrollerade förhållanden, från två grupper av vuxna invandrare inskrivna i Svenska för invandrare (SFI). Studenterna i interventionsgruppen tillbringade två dagar i veckan på en arbetsplatsförlagd praktik, medan studenterna i kontrollgruppen hade språkundervisning varje dag. Därutöver relateras mått på komplexitet, korrekthet och flyt till texternas övergripande kvalitet, vilken bedömdes av fem erfarna lärare i svenska som andraspråk med hjälp av metoden jämförande bedömning (comparative judgement). Kvantitativa analyser visar att den övergripande textkvaliteten i viss utsträckning korrelerar positivt med komplexitet, flyt och korrekthet. Den övergripande textkvaliteten, komplexiteten och flytet (men inte korrektheten) utvecklades positivt över tid. Arbetsplatsförlagd praktik påverkade inte utvecklingen av den övergripande textkvaliteten, men hade en signifikant positiv effekt på utvecklingen av flyt och komplexitet samt en signifikant negativ effekt på utvecklingen av grammatisk korrekthet. Pedagogiska och teoretiska implikationer av resultaten diskuteras.  

Robert Walldén, en av de utsedda granskarna av Skolforskningsinstitutets översikt, menar att kritiken mot råden om skrivundervisning träffar fel.