Föräldrakontakter utgör en central del av lärares arbete och en fungerande samverkan mellan hem och skola är viktig för elevers lärande och utveckling. Samtidigt har föräldrakontakter kommit att bli en allt större utmaning i läraryrket. Tidigare studier visar att samhälleliga förändringar och utbildningsreformer har ökat föräldrars inflytande och skapat nya krav på lärare. Digital teknik har dessutom förändrat villkoren för kommunikationen mellan skola och hem och bidragit till en intensifiering av lärares arbete som kan försvåra gränsdragningar mellan arbete och privatliv. Detta kan minska möjligheterna till återhämtning. Det finns dock relativt få studier som undersöker hur föräldrakontakter utmanar gränser i läraryrket.

Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare och rektorer skapar och upprätthåller gränser avseende lärares föräldrakontakter som kan utgöra ett arbetsmiljömässigt riskområde, samt hur denna arbetsmiljörisk kan förstås, hanteras och avgränsas i syfte att främja god arbetsrelaterad hälsa för lärare. Fokus är på lärares föräldrakontakter men för att kontextualisera och ge en mångsidig bild av de krav och förutsättningar som omgärdar lärares föräldrakontakter intervjuas även föräldrar, elever och rektorer. 

Studien bygger på intervjuer med   17 lärare och  10 rektorer, fokusgrupper med 40 elever och 25 vårdnadshavare samt dokumentanalys av 46 skolors systematiska arbetsmiljöarbete. I studien skiljs mellan professionella gränser, som rör lärares kontroll över arbetets professionella innehåll, och arbetsrelaterade gränser, som handlar om balansen mellan arbete och privatliv samt ansvarsfördelning i arbetet.

Resultaten visar att professionella gränser utmanas när föräldrar ifrågasätter och motarbetar lärares bedömningar, agerar som kunder, ställer omfattande krav eller agerar stridslystet. Arbetsrelaterade gränser utmanas bland annat genom mentorsuppdragets otydliga arbetsinnehåll, oklara arbetstider samt digital kommunikation som gör det svårare att koppla bort arbetet utanför arbetstid. Lärare och rektorer använder nio olika professionella strategier för att hantera dessa situationer.

Trots att lärares föräldrakontakter kopplas samman med olika arbetsmiljörisker är föräldrakontakter i stort sett frånvarande i skolors systematiska arbetsmiljöarbete. Baserat på studiens resultat har därför metoder och strategier som kan användas för att förebygga arbetsmiljörisker kopplade till lärares föräldrakontakter utvecklats i samverkan med verksamma lärare, rektorer samt fackliga företrädare för Sveriges Lärare.

This study examines the conditions given to teachers in preschool class in order to execute the guarantee for early interventions and mandatory assessmentsof six-year-olds. The reform contributes an imperative policy that is to be interpreted literally to ensure equality. The study involves the analysis of survey responses from 792 teachers in 191 Swedish municipalities. The results reveal three gaps: 1) there is variety in the local preconditions and time spent on the assessments despite the standardization in this imperative policy, 2) the guarantee seems to be integrated into the local institutional culture rather than to be driving change, and 3) the reform seems to have become the teachers’ responsibility to implement within existing resources and timeframes. The conclusion is that the reform and its policy lead to large variation when implemented in local practice.Thus, national equality in education is difficult to achieve, even if the policy is imperative.

Is entrepreneurship always contributing positively to society? This chapter demonstrates the relevance of raising this question by highlighting negative political entrepreneurship that can occur in close collaborations between entrepreneurs from the private sector and political entrepreneurs. We problematize negative entrepreneurship and its societal impact by linking it with the effects of conflicts of interest and corruption. Our general conclusion is that changes to the way public administration operates create opportunities for political entrepreneurship, but may also entail risks in terms of negative political entrepreneurship. We discuss negative political entrepreneurship by linking it with research on conflict of interest and corruption and thereby we focus the discussion on aspects that research shows has particularly negative impacts on society.