Socialförsäkringen är ett centralt välfärdspolitiskt instrument i Sverige. Den rättsliga regleringen har varit, och är, föremål för ständiga förändringar. I denna uppdaterade lärobok behandlas den rättsliga regleringen av en av socialförsäkringens viktigaste grenar – sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen är en konsekvens av den sociala risk som de flesta personer löper – att bli eller vara sjuk och att inte kunna försörja sig genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden under en kortare eller längre tid.

Bokens fokus är en rättslig genomgång av sjukpenning, sjukdomsbegreppet och begreppet arbetsförmåga. Dessutom behandlas rehabilitering och sjuk-/aktivitetsersättning. EU-rätten behandlas EU:s samordningsregler kortfattat, och likaså de handläggningsregler som gäller sjukförsäkringen.

Boken vänder sig främst till studenter i socialt arbete, rättsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Men den kan också användas av försäkringshandläggare, socionomer, jurister och kuratorer m.fl. yrkeskategorier som i sin verksamhet kommer i kontakt med sjukförsäkringsrättsliga frågor. 

Ämbetsmannen framhävs ofta som ett ideal att sträva efter, som en garant för opartiskhet och rättssäkerhet. Men rättsligt utmönstrades ämbetsmannen redan 1976, när det särskilda ämbetsansvaret avskaffades. Denna förändring motiverades med att offentligt anställda skulle garanteras samma rättigheter, bl.a. förhandlingsrätt, som privat anställda. Men borttagandet av det straffrättsliga ämbetsansvaret var en förändring som ifrågasattes. Följden av den diskussionen blev att tjänstefelet i sin nuvarande utformning infördes 1989.I artikeln beskrivs hur diskussionen om ämbetsansvaret och så småningom om tjänstefelet fördes i offentliga utredningar och propositioner. Syftet, att jämställa arbetstagare i privat och offentlig sektor, ifrågasätts med utgångspunkt i en diskussion om rättsliga roller. De förutsättningar som konstituerade ämbetsmannen rättsligt ersattes av en arbetstagare med en underordnad position på arbetsplatsen. Därigenom förändrades också den offentliga maktens arbetsgivarroll. Det diskuteras hur den offentliga makten hanterar denna roll och dess ansvar för att ämbetsmannens ideal ska kunna uppnås i det dagliga arbetet.