In Sweden, possession and personal use of drugs are criminalized since 1988, resulting in police work being directed towards minor drug offenses. Despite this, police and other authorities are encouraged to protect the health and wellbeing of people who use prohibited drugs (PWUPD). Knowledge is scarce on how this drug policy plays out in practice. This study therefore analyzes interviews with 20 PWUPD who visited harm reduction services and interacted with policing agents in Stockholm, Sweden. The analysis is based on the participants' narratives of drug policing, and it concerns how they produced themselves as subjects through relations between materiality and discourse. We utilize the concept of surveilled subjectivation to elucidate what the participants could do, what they knew and who they could be or become under drug policing. Four themes were identified illustrating the link between discourse and materiality in PWUPD's surveilled subjectivation: "Material aspects of surveillance"; "Resisting the 'drug abuser' identity"; "Fighting power with power"; and "Crossing boundaries and becoming-other". The participants described nonstop efforts to prevent their bodies, activities, belongings and environments from being enfolded by drug law enforcement, which otherwise would fuel even more surveillance. They therefore disassociated themselves from the "drug abuser" identity, and managed encounters with policing agents by keeping a low profile or acting compliantly. While the study highlights the skills and knowledges the participants deployed to navigate omnipresent drug policing, we conclude that their production of autonomous and empowered subjectivities would be facilitated if possession and use of drugs were no longer criminalized.

Diskussionen om studenters akademiska litteracitet har varit framträdande de senaste åren. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt professionsspråket, en aspekt som är central för profes-sionsutbildningar och därmed en betydande del av högre utbildning. Frågan om hur studenter tillägnar sig professionsspråk är således central i en pedagogisk kontext. I detta paper presen-terar vi ett antal undervisningsmoment från polisutbildningen där lärandet av olika former av polisiärt professionsspråk –kroppsspråk, tal och skrift – står i fokus. Lärandemomenten som presenteras har kollektivt arbetats fram över tid och är utvalda av polislärare som uppfattar dem som goda exempel på undervisning i professionsspråk.Texten är skriven inom ramen för projektet Utveckling av kritisk språkfärdighet för samhälls-bärande professioner där polisutbildningen från Linnéuniversitetet (LNU), sjuksköterskeutbi-ldningen vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och officersutbildningen vid Sjöstridsskolan i Karlskrona (SSS) har medverkat (Universitets- och högskolerådet Dnr: 1.1.1-00399-2023). I projektet har vi inventerat säkerhetsrisker i yrkesutövningen som brister i professionsspråket kan medföra samt undersökt former för lärande av professionsspråk.