Contributes to contemporary luxury research by depicting the review-based consumer of experiential luxury.

Offers an accessible overview of the Appraisal model and applies the model to the data in a step-by-step manner.

Shows how consumption of wine, perfume and chocolate appeals to intellectual, aesthetic and social aspirations.

Syftet med studien är att utforska hur en sjuåring och en nioåring kan utveckla grammatisk kompetens när de får stöttning såväl av en person med kunskap om systemisk-funktionell grammatik som med ett medierande verktyg, en modell som i stället för att visa linjära satser med en bestämd ordföljd jämför delarna i satser vid planeter som roterar runt solar. Teoretiskt bygger studien både på systemisk-funktionell grammatik och på sociokulturell teori. Materialet till studien består av texter som barnen skrev och ritade under sex samtal med forskaren samt av forskarens observationsanteckningar. Det material som barnen producerade visar att de kunde hantera begrepp från abstrakt grammatik genom att ändra var olika led placerades i en sats och laborera med olika antal deltagare och omständigheter. Båda barnen blev varse att ett påstående kan omvandlas till en fråga om de inleder satsen med en process, att en sats kan få ett annat fokus beroende på var leden placeras och att skribenter kan välja hur många planeter en sats ska bestå av, d.v.s. hur mycket information som satsen ska innehålla. De blev också uppmärksamma på referensbindningen i de texter de skrev genom att de kunde referera till de deltagare som de skrev om med olika ord.

In this publication, systemic functional linguistics (SFL) functions as a medium of grammar instruction in interactions with two children. The materials explored are texts and drawings produced during interactions with the researcher, in combination with observations regarding the interactions. The study shows how children can make use of abstract grammar to make changes in their meaning-making, and the influence of noticing these linguistic mechanisms. 

Graden av jämställdhet i universitetsstyrelser har i internationell forskning visat sig vara av betydelse för genusperspektiv i universitetens strategiska planer och för rekrytering till lärosätena. För styrelser för svenska högskolor regleras krav om jämställdhet i Högskolelagen och Högskoleförordningen, vilket bland annat innebär att en jämn könsfördelning ska beaktas vid utseende av externa ledamöter till styrelserna. Syftet med denna studie är att via protokoll från universitetsstyrelser studera hur kraven på jämställdhet följs genom att undersöka könsfördelningen bland ledamöter och andra deltagare, beteckningar för ledamöter och andra deltagare samt omfattningen av kvinnors respektive mäns deltagande som aktörer i de processer som protokollförs. Som grund för studien ligger kritisk diskursanalys som bygger på systemisk funktionell grammatik. Metoden är kvantitativ och innebär granskning av lexikala element som synliggörs i den textuella dimensionen och referenters semantiska roller som urskiljs i den ideationella dimensionen. Materialet består av 17 protokoll från två universitetsstyrelser och en högskolestyrelse.

Studien visar att styrelserna är jämställda på ytan genom att fördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn. De övriga resultaten påvisar dock en annan bild av jämställdheten – kvinnliga personbeteckningar dominerar i protokollen från en av styrelserna, manliga personbeteckningar dominerar i protokollen från en annan och neutrala beteckningarna dominerar i protokollen från den tredje. Även den tredje frågan om hur kvinnliga respektive manliga ledamöter och andra deltagare framträder som aktörer med ansvar i protokollen uppvisar stora könsskillnader, där kvinnorna dominerar i två av styrelserna och männen i den tredje.

På en F-6-skola med många erspråkiga elever skriver och ritar eleverna regelbundet i s.k. morgonböcker för att bli medvetna om och träna att sätta ord på sina upplevelser och känslor. Införandet av morgonböckerna har sin grund i forskning om att flerspråkiga elevers skapande utifrån egna erfarenheter är en viktig faktor för kunskaps- och identitetsutveckling (se t.ex. Cummins & Early 2011).

Morgonböckerna har sin teoretiska bas i Cummins (2000) modell om främjande av språk- och identitetsutveckling för erspråkiga elever. I hans modell är relationen mellan lärare och elev av vital betydelse för elevernas utveckling av kunskaper och kritisk litteracitet. Förutsättningen är att läraren bejakar elevens språkliga, kulturella och personliga erfarenheter i interaktionen så att kunskap kan genereras och identiteter förhandlas (jfr Vygotskys närmaste utvecklingszon 1978). På så sätt skapas förutsättningar för maximalt kognitivt engagemang och maximal identitetsinvestering hos eleverna. Förutom språklig medvetenhet syftar arbetssättet till att generera kunskap, att uttrycka sig kreativt och att delta i sociala sammanhang. Eleverna ska därmed bli rustade för att påverka sin egen livssituation.

Att arbeta enligt Cummins modell med morgonböckerna innebär att läraren inriktar sig såväl på elevernas språk och språkanvändning som på det innehåll som eleverna bidrar med. Lärarens respons till eleverna ska företrädesvis fokusera innehåll och meningsskapande.

Den analys av identitetskonstruktioner som vi presenterar i den här artikeln ska ses som ett sätt att arbeta med skrivna elevtexter och teckningar enligt Cummins modell. syftet med analyserna är således att

• lyfta fram ett sätt att granska elevtexter i ord och bild utan att fokusera språkliga brister

• ge underlag till undervisande lärare att med stöd av elevtexter utmana elevernas kognitiva investering

I artikeln uppmärksammas grammatiska och textlingvistiska perspektiv för att förklara hur den första satsdelen i en mening, det så kallade fundamentet, skapar mening inom och mellan meningar. Med exempel från fyra elevtexter som är skrivna som brev till utbildningsministern i samband med nationella provet i svenska och svenska som andraspråk visas hur fundamentsleden kan konstrueras och varieras och därmed skapa olika stilistiska effekter samt grader av precision och emfas. Syftet med artikeln är att ge lärare som undervisar i skrivande kunskap och verktyg för sitt uppdrag att stödja elevernas litteracitetsutveckling mot ett avancerat språkbruk.

I kapitlet ges ett kritiskt perspektiv på hur en lärare arbetar med ett NO prov i årskurs 4 i en flerspråkig skola. Trots att majoriteten av eleverna är flerspråkiga tar inte läraren tillräcklig hänsyn till mångfaldsaspekten när provet designas. Detta leder till att de flerspråkiga eleverna har svårt att besvara uppgifterna på ett sätt som läraren accepterar. Slutsatsen är att läraren varken designat provet eller bedömt elevsvaren så att elevernas litteracitetsutveckling stimulerats eller eleverna fått möjlighet att påverka sitt lärande.I stället genomsyras provet och bedömningen av dominanta praktiker som reproducerar en ojämlik provdiskurs. Detta har emellertid läraren genom sin ledarposition i klassrummet makt att förändra så att fler elever får tillgångtill provdiskursen och större möjlighet att påverka sitt lärande.

Den här boken visar hur rektor, lärare och forskare i samverkan kan påverka attityder och föreställningar om språkliga resurser så att det leder till långsiktiga förändringar i skolverksamheten. Flera röster från intervjuer, inspelningar och skrivna texter som samlats i ett forskningsprojekt lyfts fram i boken som också innehåller forskarnas funderingar om att bedriva tvärvetenskaplig forskning i samarbete med personal och elever.

Forskningen genomfördes på en F–6 skola med elever som till stor del har ett annat förstaspråk än svenska. Syftet med projektet var att studera och utveckla en undervisningsmiljö med särskild tonvikt på elevernas språk- och identitetsutveckling. Det fick det långa projektnamnet Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum och finansierades i tre år av Nämnden för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet.

Forskare från tre discipliner: språkvetenskap, litteraturvetenskap och pedagogik arbetade i projektet både inom sitt eget vetenskapliga område och i samarbete med varandra. Projektet ledde till ett antal forskningspublikationer och presentationer på vetenskapliga konferenser, vilket beskrivs kortfattat i sista delen av boken. Merparten av boken rymmer i stället det samarbete som genererades på skolan och som berikade både skolverksamheten och forskningen.

Boken vänder sig till alla som intresserar sig för skolutveckling – såväl skolledare och verksamma lärare som lärarstudenter, lärarutbildare och forskare. 

Grammatiska metaforer i form av nominaliseringar är ett språkligt drag som utmärker både det skolrelaterade språket och vuxenspråket. Därförär det viktigt för alla elever att kunna hantera dem – att förstå dem och att använda dem i egna texter. Syftet med artikeln är dels att beskriva hurgrammatiska metaforer används av ungdomar och vuxna med svenskasom andraspråk, dels att ge underlag för undervisning så att elever lär sig använda grammatiska metaforer genreanpassat och därmed kan fungera rationellt i en skriftspråksbaserad vuxenvärld. Som metod används litteracitetsteorin enligt Freebody och Luke (1990) för granskning av elevernas litteracitetskompetens, och systemisk-funktionell grammatik (Halliday &Matthiessen 2004) för språklig analys av elevtexterna.

Litteracitet är ett begrepp som numera ofta används om elevers skriv- och läsförmåga i vid bemärkelse. Att vara litterat i ett skriftspråksbaserat samhälle innebär att man inte bara kan den skriftliga koden och kan skapa mening med skrift utan också kan anpassa skriften efter situationen och reflektera kritiskt och analytiskt. I dagens skola ska alla elever träna dessa kompetenser och utveckla litteracitet.

Med stöd av olika teorier och metoder kommenterar författarna elevtexter, och följer upp dem med skrivdidaktiska reflektioner om både innehåll och form. Författarna tar upp berättarperspektiv, genreval, bildspråk och samband och visar också hur eleverna konstruerar identiteter och förmedlar känslor. Boken innehåller även ett kapitel som visar hur olika bedömare betraktar elevtexter.

Skrivande i skolan utgår från elevtexter hämtade från det nationella provet i svenska i årskurs 9, men de fenomen som tas upp är relevanta för såväl yngre som äldre elevers skrivande.