Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares arbetsvillkor och arbetsmiljö med fokus på de föräldrakontakter lärare har att hantera. Föräldrakontakter kan vara stressmoment och ta tid från undervisningen. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med 10 rektorer och 17 lärare som arbetar i svenska skolor, årskurs 7–9. Resultaten visar fyra arbetsmiljörisker; snabb återkoppling till föräldrar, tillgänglighet under kvällar och helger, användning av privata mobiltelefoner och flexibilitet till föräldrars önskemål. Dessa arbetsmiljörisker kan bidra till lärares ohälsa både genom att öka stressen på jobbet och genom att försvåra återhämtningen.

The aim of this article is to synthesise and advance current knowledge on the conditions and challenges of rural education in contemporary Sweden, with particular attention to how processes of digitalisation and globalisation shape educational practices and possibilities in rural communities. Drawing on qualitative data material, the study shows how place functions as an active force shaping educational opportunities: organisational closeness creates cohesion but also dependence, social embeddedness provides continuity yet limits aspirations, and geographical distance both constrains and stimulates innovation. Digitalisation appears as a pragmatic tool, a generational condition, and a structural response to isolation, offering new opportunities but also reinforcing inequalities when infrastructures fail. Culture is revealed as contested, oscillating between municipal strategies of high culture and families’ everyday practices that shape children’s belonging and place-based forms of belonging and recognition (Massey, 1994, 2017). Structural inequalities – of resources, geography, and technology – emerge as decisive conditions rather than temporary barriers. Using Massey’s relational notion of place, including her concepts of power-geometry and spatial divisions of labour (Massey, 1994), the study concludes that rural schools must be understood as situated arenas where local and global processes intersect.

Föräldrakontakter utgör en central del av lärares arbete och en fungerande samverkan mellan hem och skola är viktig för elevers lärande och utveckling. Samtidigt har föräldrakontakter kommit att bli en allt större utmaning i läraryrket. Tidigare studier visar att samhälleliga förändringar och utbildningsreformer har ökat föräldrars inflytande och skapat nya krav på lärare. Digital teknik har dessutom förändrat villkoren för kommunikationen mellan skola och hem och bidragit till en intensifiering av lärares arbete som kan försvåra gränsdragningar mellan arbete och privatliv. Detta kan minska möjligheterna till återhämtning. Det finns dock relativt få studier som undersöker hur föräldrakontakter utmanar gränser i läraryrket.

Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare och rektorer skapar och upprätthåller gränser avseende lärares föräldrakontakter som kan utgöra ett arbetsmiljömässigt riskområde, samt hur denna arbetsmiljörisk kan förstås, hanteras och avgränsas i syfte att främja god arbetsrelaterad hälsa för lärare. Fokus är på lärares föräldrakontakter men för att kontextualisera och ge en mångsidig bild av de krav och förutsättningar som omgärdar lärares föräldrakontakter intervjuas även föräldrar, elever och rektorer. 

Studien bygger på intervjuer med   17 lärare och  10 rektorer, fokusgrupper med 40 elever och 25 vårdnadshavare samt dokumentanalys av 46 skolors systematiska arbetsmiljöarbete. I studien skiljs mellan professionella gränser, som rör lärares kontroll över arbetets professionella innehåll, och arbetsrelaterade gränser, som handlar om balansen mellan arbete och privatliv samt ansvarsfördelning i arbetet.

Resultaten visar att professionella gränser utmanas när föräldrar ifrågasätter och motarbetar lärares bedömningar, agerar som kunder, ställer omfattande krav eller agerar stridslystet. Arbetsrelaterade gränser utmanas bland annat genom mentorsuppdragets otydliga arbetsinnehåll, oklara arbetstider samt digital kommunikation som gör det svårare att koppla bort arbetet utanför arbetstid. Lärare och rektorer använder nio olika professionella strategier för att hantera dessa situationer.

Trots att lärares föräldrakontakter kopplas samman med olika arbetsmiljörisker är föräldrakontakter i stort sett frånvarande i skolors systematiska arbetsmiljöarbete. Baserat på studiens resultat har därför metoder och strategier som kan användas för att förebygga arbetsmiljörisker kopplade till lärares föräldrakontakter utvecklats i samverkan med verksamma lärare, rektorer samt fackliga företrädare för Sveriges Lärare.

One aim of science teaching is to prepare students for civic reasoning about socioscientific issues. This study analyses student conversations about socioscientific issues organised with inspiration from Harkness-teaching. Conversations were based on students’ own questions and focused on collaborative exploration. Categories were constructed to describe how students practiced the model of conversation and what content they applied as frames of references in meaning making. The results show that the students engaged in explorative discourse, where it was possible to invite each other, be open with one's uncertainty and to introduce new perspectives. Alongside science, social science and ethics, students used historical and international perspectives, perspectives of other humans, general opinions and personal experiences as frames of reference. The categories were employed to interpret conversations in terms of Bildung, suggesting that the conversations could instantiate Bildung-oriented teaching in practice.   

Syftet med denna studie är att utforska lärares erfarenheter av att hantera föräldrakontakter i ett digitaliserat samhälle och vilken inverkan detta kan ha på lärares arbetsmiljö. Följande forskningsfråga vägleder studien: Hur beskriver lärarna sin användning av digitala teknologier för att hantera föräldrakontakter och upprätthålla gränser mellan privat- och arbetsliv? Data genererades genom 17 semistrukturerade intervjuer med lärare. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av Rosas teori om social acceleration. En central utgångspunkt för studien är att en av de viktigaste förändringsfaktorerna för utbildning, och därmed också för utbildningsvetenskaplig forskning, är digitaliseringen och det växande beroendet av digitala teknologier i de flesta dagliga aktiviteter. Digitaliseringen har avsevärt förändrat kommunikationslandskapet, vilket har bidragit till att interaktion och distribution av information och kunskap har blivit mer komplex. Detta är väl i linje med Rosas argument att teknologisk acceleration leder till samhällsförändringar, vilket i sin tur påverkar människors livstempo. Denna acceleration har även påverkat föräldrars kommunikation med lärare, föräldrars engagemang och hur lärare hanterar föräldrakontakter. Preliminära resultat belyser lärarnas nyanserande beskrivningar av hur de hanterar föräldrakontakter. Vidare framkommer att det finns föräldrar som av olika anledningar begränsas i att ta del av viktig information, vilket är problematiskt eftersom det reproducerar och förstärker ojämlika villkor för elever i skolan. Utmaningarna för lärarna verkar vara relaterade till digitala teknologiers inverkan på att upprätthålla gränsen mellan arbete och fritid – för vissa har gränsen blivit suddig, medan andra använder digitala teknologier för att upprätthålla en strikt gräns mellan arbete och fritid.

Skola och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar att skapa goda förutsättningar för elevers utveckling och lärande. Samarbete mellan föräldrar och lärare kan främja elevers välmående och prestationer i skolan. Relationer mellan lärare och föräldrar är dock komplexa, där lärare och föräldrar kan ha olika uppfattningar om föräldraengagemangets betydelse, funktion och mål. Det finns begränsad kunskap om hur lärare hanterar det spänningsfält som kan uppstå när enskilda vårdnadshavare utmanar lärares professionella uppdrag genom att exempelvis ifrågasätta lärares kompetens eller förmåga att tillgodose det enskilda barnets behov. Denna studie syftar till att undersöka: Hur navigerar lärare i skolans vardag med avseende på hanteringen av föräldrakontakter?

För att analysera lärares handlingsutrymme när det gäller hanteringen av föräldrakontakter utgår studien från teorier om lärares agency. Det innebär att uppmärksamhet riktas mot hur lärares handlingsutrymme både möjliggörs och begränsas genom ett samspel mellan tidigare erfarenheter, mål och värderingar, samt tillgängliga kulturella, strukturella och materiella resurser. Det empiriska materialet utgörs av 17 semistrukturerade intervjuer med lärare i högstadiet. Preliminära resultat visar att omsorg om elevernas bästa vanligtvis styr hur lärare hanterar föräldrakontakter. Detta leder till betydande ansträngningar från lärare att etablera förtroendefulla samarbeten och vara lättillgängliga, särskilt när kontakterna gäller elever som riskerar att inte nå målen. Tidigare erfarenheter av ifrågasättande och misstro från föräldrar kan göra att lärare lägger mycket tid på att motivera professionella bedömningar. Resultaten visar också hur lärare prioriterar bland begränsade resurser för att kunna möta föräldrars krav avseende individuella elever och samtidigt tillgodose alla elevers behov.

Borgonovi, F., & Montt, G. (2012). Parental involvement in selected PISA countries and economies. OECD Education Working Papers, No. 73. OECD Publishing.

Epstein, J. L. (2018). School, family, and community partnerships in teachers’ professional work. Journal of Education for Teaching, 44(3), 397–406. 

Hedlin, M., & Frank, E. (2022). They want a reply immediately!: Teachers talk about contact between home and school. Journal of Teacher Education and Educators, 11(2), 271–289.

Priestley, M., Biesta, G., & Robinson, S. (2015). Teacher agency: what is it and why does it matter? I R. Kneyber & J. Evers (Red.), Flip the System: Changing Education from the Bottom Up (s. 134–148). Routledge.

Priestley, M., Edwards, R., Priestly, A., & Miller, K. (2012). Teacher agency in curriculum making: Agents of change and spaces for manoeuvre. Curriculum Inquiry, 42(2), 191–214. 

Syftet med det här kapitlet är att beskriva på vilket sätt ämnet naturkunskap kan bidra till elevers medborgarbildning. Detta görs genom att först presentera olika utgångspunkter för medborgarbilning som ett mål för undervisning i naturvetenskap och därefter undersöka hur ämnet naturkunskap har förändrats från Lpf94 till Gy25. I kapitlet diskuteras också hur syftet att främja elevers medborgarbildning kan vara vägledande för lärares didaktiska val. Avslutningsvis presenteras inkludering av samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i undervisningen som ett exempel på hur utbildningens kunskapsuppdrag och värdegrundsuppdrag kan integreras för att främja elevers medborgarbildning.

Denna essä riktar blicken mot de naturvetenskapliga skolämnenas roll för alla elevers medborgarbildning. Detta motiveras av att vi lever i en tid då alternativa fakta och ”fake news” cirkulerar och det ofta förekommer att väl underbyggd naturvetenskaplig kunskap ifrågasätts. Det innebär att vår gemensamma förståelse av världen urholkas och det utmanar möjligheten för demokratiska samtal grundade i kunskap. Samtidigt läser alla elever i Sverige naturvetenskapliga ämnen under många år i skolan. Det finns därför anledning att fråga sig på vilket sätt skolans undervisning i naturvetenskap kan bidra till naturvetenskaplig medborgarbildning som en grund för deltagande i ett demokratiskt samhälle. I essän undersöks denna fråga genom att belysa olika argument för innehåll och undervisningsformer som syftar till att främja naturvetenskaplig medborgarbildning. Avslutningsvis lyfts utforskande samtal om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll fram som en möjlighet för elever att undersöka olika perspektiv på angelägna frågor och få delta i demokratiska samtal grundade i kunskap.