Generellt tryck på små och medelstora företag att digitalisera och ställa om kompetenser medför att enskilda organisationer behöver sätt att anpassa digitala strategier till de behov och resurser som finns lokalt, snarare än att försöka efterlikna andra företags framgångsrika strategier. Hur ser strategierna för de samtida digitaliseringsprocesserna i små och medelstora företag ut, vad har de hittills genomfört av digitalisering, hur motiveras strategierna och vilka effekter för verksamheten och arbetet har de haft samt vad menar de återstår att genomföra?

Strategier för teknologisk förändring och förnyelse genererar osäkerheter och komplexiteter som är svåra att förbereda sig på, men de kan förstås utifrån den sociala kontext i vilken strategier för digitalisering utformas. Därför finns ett särskilt fokus i studien på hur ledare i företag beskriver sina strategier för att digitalisera, vad de hittills har genomfört av digitalisering, vilka effekter för verksamheten och arbetet de haft och vad de ser återstår att genomföra. I hög grad anknyter dessa resonemang till vad de ser att de har för behov av kompetens för att kunna digitalisera, varför man anser sig behöva digitalisera – alltså vilka mål för verksamheten man har och hur digitalisering är ett medel för att uppnå dessa.  

Den teoretiska ram som ska förklara strategier för digitalisering i företag grundas i kunskapssociologi, social konstruktionism (SCOT), teorier om ”teknologiska ramar” och narrativ analys.  

Detta bidrag bygger på ett kapitel i en bok om digital kompetens och spetskompetens, med ett empiriskt material från små och medelstora företag i Kronobergs län. 

Technological developments and the digitalisation of businesses are changing the ways in which an organisation can be understood and managed. Advanced analysis of large amounts of data is one example of how modern businesses are changing and evolving with the help of technology (Haenlein & Kaplan, 2019). This type of analysis has been collectively referred to as machine learning or artificial intelligence, which in both cases indicates that the machine can learn something and develop a skill, an intelligence. Using AI-based tools and software, the management of an organisation is expected to create a new type of competitive advantage (Krakowski, Luger & Raisch, 2023). The application of AI is currently being adapted to virtually all functions of a company, ranging from accounting, to marketing, production and logistics. The company that succeeds in integrating AI into the decision-making of different functions to create an augmented management control function has much to gain.

As data collection becomes more detailed and can follow the performance of an organisation through sensors, various management accounting functions, for example, can work more efficiently (Varzaru, 2022a). The way a company chooses to work with its data enhances the picture management can get of the business and its position.

An important part of managing a company is the ability to plan for and monitor the work to be done (Emmanuel, Otley & Merchant, 1994). Using AI, different decision-making situations can be either automated or enhanced (Leyer & Schneider, 2021). AI then becomes a function that can be understood as a tool in decision-making or a form of novelty that can be understood more as a trend or an expression of fashion. The work of adapting the digital interface to the work situation and the context in which it will be used is therefore crucial. If done correctly, managerial skills can be enhanced and augmented by AI (Giraud, Zaher, Hernandez & Akram, 2022). There is an inherent risk of a conflict between human behaviour and the machine when an organisation and its managers become increasingly dependent on technological solutions (Leyer & Schneider, 2021).

From one perspective, this development is about how human behaviour interacts with machine behaviour (Haesevoes, De Cremer, Dierckx & Van Hiel, 2021). In many cases, it is not that human managers want to exclude machines, but they want to form a kind of partnership where humans still have the deciding vote in a decision-making situation. In a way, human intelligence is described as something that contrasts with machine intelligence. An alternative view is that there is no contradiction between man and machine; the machine is not the enemy of man. In the ongoing technological development, the machine then becomes not an opponent but a co-player (Kelly, 2016).

In this paper a narrative literature review have been used to address and develop an understanding of how phenomenon such as AI affects and drives an augmented management control function.

Modern accounting information systems (AIS) can work as a catalyst for change if it is first understood how AIS have changed over time and which new challenges managers are facing when trying to benefit from the more advanced systems and what kind of change this may bring. Many of the opportunities that AIS offer are not fully learned until they change the way work is done in a permanent way. As such, organisational learning and organisational change are intertwined. A change in, e.g., how the management accounting function works can be facilitated by implementing a new AIS, especially if they free time for more advanced analyses. Analyses, decisions and actions are all possible through advanced digital initiatives in general, and a complex analysis of financial data in particular may contribute to a more productive business. More than ever, AIS constitute a system that can create the basis for an efficient business, drives renewal and makes a company profitable in the long run. In a way, advanced AIS have come to play a catalyst role, forcing the organisation to think through how operations are done and in what ways it could be improved to stay competitive. 

Det finns idag en ökad efterfrågan på både den lite bredare digitala kompetensen och den mer specifika digitala spetskompetensen. Detta gäller i princip alla branscher och arbetsmarknader, men på olika sätt. Bristen på digital kompetens kan leda till att ett företags tillväxt och innovationskraft hämmas. Sverige anses ligga långt fram, men eftersom den internationella konkurrensen är hård behövs olika initiativ för att behålla positionen, samtidigt som behoven av digital kompetens spås öka ytterligare de kommande åren när nya teknologier likt AI får allt större genomslag. Den digitala kompetensen är alltså en strategisk faktor för ekonomisk tillväxt, medan begränsad digital kompetens är ett av flera hinder för digital transformation. I detta projekt har vi analyserat behov av digital kompetens och spetskompetens bland regionala små och medelstora företag för att hitta en väg framåt och säkerställa långsiktig kompetens.

Brist på digital spetskompetens i företag och organisationer antas vara en flaskhals för innovation och tillväxt. Mycket statliga, privata och EU-medel satsas därför på att tillförsäkra organisationer i olika branscher adekvat kompetens för digitalisering, inte minst spetskompetens. Denna kompetens är tänkt att utvecklas och implementeras i organisationer på både kort och lång sikt. Begreppet digitalisering har blivit ett samlingsnamn för något som närmast kan beskrivas som en genomgripande samhällsförändring. Samtidigt som digitalisering är ett enkelt begrepp att definiera ur ett tekniskt perspektiv får dess påverkan på organisationer helt andra innebörder och betydelser. Tidigare forskning visar att förutsättningarna för olika organisationer och medarbetare i dessa att tillägna sig utbildning och förändra arbetspraktikerna i enlighet med uppfattade behov och digitaliseringstekniker skiljer sig markant åt.Digitaliseringen medför dessutom oförutsägbara kompetensbehov, förändrade arbetsuppgifter och yrken som ytterligare ställer krav på utbildning, matchning mellan utbildning och yrkesuppgifter, behov av livslångt lärande och så vidare. Tidigare kartläggningar visar också att organisationer ofta saknar kompetens att veta vilka kompetenser de behöver.  Oavsett vilken innebörd digitalisering som företeelse har i ett givet sammanhang krävs att den som tillhandahåller en digital tjänst och den som ska använda tjänsten har en lämplig kompetens för att hantera den. Kompetensen kan i sin enklaste form beskrivas som en färdighet att hantera tjänsten och samtidigt kan kompetensen innebära en förståelse för de konsekvenser den får för ett enskilt företag och samhället i stort. Detta working paper syftar till att beskriva hur företag inom olika branscher påverkas av digitaliseringen och vilka de upplevda behoven av särskilt spetskompetens är. Studien bygger på 181 korta telefonintervjuer och 34 fördjupande intervjuer som genomförs i sex olika branscher i Kronobergsregionen.