Vad hindrar uppkomsten av en amerikansk demokrati med fulla rättigheter för alla etniska grupper och vad är orsaken till den ökade splittringen i landet? Magnus P. S. Persson, lektor i historia vid Linnéuniversitetet skriver om två aktuella böcker med anledning av presidentvalet på tisdag.

2011 infördes i Sverige en ny läroplan för gymnasieskolan (GY11) som medförde att historia studeras på samtliga svenska gymnasieprogram. Även studerande vid ett yrkesprogram läser efter 2011 ämnet historia efter att tidigare inte ha gjort så. Yrkesprogrammets elever läser Historia 1a1 (50 poäng), medanelever på högskoleförberedande program läser Historia 1b (100 poäng). Sedan 2011 har nya läroböcker tillkommit för de två inriktningarna. Formella skillnader i undervisningen mellan de två inriktningarna anges i läroplanens skrivningar: i Historia 1b skall elever uppnå ”Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar” (Läroplan 2011, s. 66), detta gäller inte för Historia 1a1. Sammanfattningsvis finns en kvantitativ differentiering mellan dessa två elevgrupper rörande antalet undervisningstimmar och bruk av olika läromedel, slutligen finns en skillnad i läroplanens krav. Nylund diskuterade 2010 en samhällelig social stratifiering och menade att den syns vid val av gymnasieinriktning. Denna studies inriktning är att genom en innehållsanalys jämföra historieläroböcker, de som är avsedda för Historia 1a1 med de som är skrivna för den längre historiekursen, Historia 1b, för att studera olika samhällsklassers tillägnande av historiekunskaper. Utifrån en tidigare innehållsanalys av stoffurval av Historia 1a1 (Persson 2016), expanderas ämnet genom att en komparation görs rörande hur europarelaterade frågor behandlas i två grupper av läromedel. Vilken kunskap och förståelse om europeiska förhållanden behöver elever på yrkesprogram, skapade för att tillgodose den svenska arbetsmarknaden med mindre utbildad arbetskraft, jämfört med elever som förbereds för högre utbildning som till dels är inriktad på en nordisk och europeisk arbetsmarknad? Givet de olika förutsättningarna, vilka likheter och skillnader finns mellan de olika läromedlen? Hur relateras Sverige till Europa och Europa till världen, hur definieras svensk identitet i relation till europeisk?