Most of the utility meters in Sweden are now integrated with Internet of Things (IoT) technology. This modern approach significantly enhances our understanding of energy consumption patterns and empowers consumers with detailed insights into their power usage. Additionally, it provides energy companies and grid owners with critical data to facilitate future energy production planning. However, having data at our disposal is only half the battle won. The method employed to forecast energy consumption is equally important due to the complex interplay between long-term trends, seasonal fluctuations, and other unpredictable factors. To optimally utilize this data, we analyzed several robust time-series forecasting models: Random Forest, XGBoost, SARIMAX, FB Prophet, and a Convolutional Neural Network (CNN). Each of these models was chosen for its unique strengths in capturing long-term trends and short-term variations, making them appropriate candidates for predicting power consumption. We showcase the models' performance on the energy consumption data from commercial property owners in 2021 and evaluate their performance based on key performance metrics such as mean squared error (MSE), root mean squared error (RMSE), mean absolute error (MAE), mean absolute percentage error (MAPE), Relative Root Mean Square Error (RRMSE), Coefficient of determination (R2), R 2 ), and Standard Deviation (SD). Our results demonstrate that while FB Prophet, with its ability to effectively factor in external parameters such as price and temperature, fared well in predicting aggregated consumption, it was effectively outperformed by the CNN classifier. The CNN model demonstrated exceptional prediction capabilities and flexibility in adding additional features to the model. For example, the CNN model with the highest accuracy showed the lowest MSE compared to Random Forest, XGBoost, SARIMAX, and FB Prophet with reductions of 75.70%, 69.48%, 49.45%, and 30.62%, respectively. Additionally, the CNN model showed superior R2 2 values, indicating a better fit to the data. Specifically, the R2 2 value for the CNN model was 0.93% on the training set and 0.60% on the testing set, outperforming the other models in terms of explained variance. We also utilized AutoML to analyze a 4-year dataset (2021-2023) to showcase the generalizability of the models. Using AutoML, the R2 2 value increased from 47% to 83% with an expanded dataset, indicating that other models will also achieve better results. From a qualitative perspective, contrary to the prevailing notion that deep learning models demand substantial resources, our experience revealed that training a CNN model did not pose significantly greater challenges than traditional models. This reinforces the untapped potential of deep learning in time-series forecasting, highlighting that complex problems like electricity consumption forecasts may benefit from advanced solutions like CNN.

Biological ecosystems and related concepts are well known and have been used for a long time, also outside of the ecology context. In this conceptual paper, we explore the use of biological ecosystem concepts as a new lens to understand and analyze information systems.  We propose that applying a frame of reference from a different discipline enriches information systems analysis in several ways, firstly through broadening the perspective of information systems, secondly by offering connections to phenomena and areas that were previously outside of the scope of the information system, and lastly through offering a new viewpoint on actors, roles and functions within an information system. Further research is needed to deepen our understanding of the information system ecosystem and apply this approach to other business activities.

This paper presents the activities of the Applied IoT Lab at the Department of Computer Science and Media Technology, Linnaeus University (LNU), Kalmar, Sweden. The lab is actively engaged in IoT-based educational programs, including a series of workshops and pilot cases. The lab is funded by the European Union and two Swedish counties – Kalmar and Kronoberg. The workshops and pilot cases are part of the research project named IoT Lab for Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). One of the lab’s main objectives is to strengthen and support local companies with IoT. The project IoT Lab for SMEs also aims to spread knowledge and inspire the local community about the possibilities of using IoT technologies by organizing open lab days, in-depth lectures, and seminars. This paper introduces Applied IoT Lab at LNU, its educational programs, and industry-academic cooperation, including workshops and a number of ongoing pilot cases.

Erfarenhet visar att förväntningar på företag att interagera digitalt med sin omgivning har ökat i takt med den digitala utvecklingen. Samtidigt har möjligheterna att kommunicera med, och skapa engagemang bland, företagets kunder troligen aldrig varit så goda som nu. 

För att bättre förstå hur företag i Region Kalmar län drar nytta av sin digitala närvaro och sitt digitala engagemang, har vi i denna rapport försökt fånga företags digital avtryck. Vår förhoppning är att innehållet ska inspirera till reflektion och nya perspektiv för en framgångsrik digital transformation.

Rapporten är en del i en rapportserie med syfte att underlätta förståelse, öka kunskap och inspirera till handling när det gäller företagets digitala transformation. Resultaten som presenteras i rapporterna är hämtade från de olika studier som pågår i projektet REDIT (regional digital transformation). REDIT är ett initiativ finansierat av EU´s regionala utvecklingsfond, Region Kalmar län och Linnéuniversitetet. Projektet pågår under tre år och är tänkt att bidra med kunskap kring hur små och medelstora företag kan dra nytta av digitalisering för ökad konkurrenskraft. 

När företagare som driver små och medelstora företag möter regionala aktörer som arbetar med att stimulera digitalisering skapas förutsättningar för digital transformation. I mötet skapas något som kan liknas vid en kemisk reaktion, där olika förutsättningar som till en början kan uppfattas som abstrakta visioner i senare skeden blir konkreta handlingar i företagens verksamheter. 

Denna rapport handlar om dessa aktörer som fungerar som katalysatorer och deras förmåga att möte det uttalade och outtalade behovet av digitalisering. Rapporen bygger på samtal med ett tiotal aktörer som på olika sätt har engagerat sig i arbetet med att digitalisera små och medelstora företag. Gemensamt för de olika aktörerna är att de vill stimulera en utveckling. Samtalen med dessa aktörer har gett en bra bild av både de möjligheter men också de utmaningar som regional digitalisering som fenomen och företeelse står inför. 

Rapporten är en del i en rapportserie med syfte att underlätta förståelse, öka kunskap och inspirera till handling när det gäller företagets digitala transformation. REDIT, Regional Digital Transformation, är ett initiativ finansierat av EU´s regionala utvecklingsfond, Region Kalmar län och Linnéuniversitetet. Projektet pågår under tre år och är tänkt att bidra med kunskap kring hur små och medelstora företag kan dra nytta av digitalisering för ökad konkurrenskraft. 

I denna rapport sätts fokus på den utmaning företag ställs inför när deras bransch förändras till följd av den digitala utvecklingen. I rapporten har detaljhandelsbranschen valts ut som ett lärande exempel då branschen inte bara vid ett tillfälle upplevt den digitala utvecklingens förändringskraft. I studien har duktiga handlare i Region Kalmar län intervjuats, både de med fysiska butiker, de med e-handelsbutiker och de som har både och. De lärdomar som presenteras i rapporten baseras på deltagarnas erfarenheter, vilka de generöst tagit sig tid att dela. Vår förhoppning är att innehållet ska inspirera till reflektion och nya perspektiv för en framgångsrik digital transformation.

Rapporten är en del i en rapportserie med syfte att underlätta förståelse, öka kunskap och inspirera till handling när det gäller företagets digitala transformation. Resultaten som presenteras i rapporterna är hämtade från de olika studier som pågår i projektet REDIT (regional digital transformation). REDIT är ett initiativ finansierat av EU´s regionala utvecklingsfond, Region Kalmar län och Linnéuniversitetet. Projektet pågår under tre år och är tänkt att bidra med kunskap kring hur små och medelstora företag kan dra nytta av digitalisering för ökad konkurrenskraft. 

Erfarenhet visar att nyttan med en digital satsning, framförallt om det handlar om att ändra ett arbetssätt, i stor utsträckning påverkas av det sätt man är van att arbeta. I denna rapport presenteras insikter från den digitala vardag företag i Region Kalmar län befinner sig i. Vår förhoppning är att innehållet ska inspirera till reflektion och nya perspektiv för en framgångsrik digital transformation.

Rapporten är en del i en rapportserie med syfte att underlätta förståelse, öka kunskap och inspirera till handling när det gäller företagets digitala transformation. Resultaten som presenteras i rapporterna är hämtade från de olika studier som pågår i projektet REDIT (regional digital transformation). REDIT är ett initiativ finansierat av EU´s regionala utvecklingsfond, Region Kalmar län och Linnéuniversitetet. Projektet pågår under tre år och är tänkt att bidra med kunskap kring hur små och medelstora företag kan dra nytta av digitalisering för ökad konkurrenskraft. 

Erfarenhet visar att företagets digitala transformation inte är statisk utan i allra högsta grad någonting dynamiskt. För att bättre förstå denna dynamik försöker vi i denna rapport ta “temperaturen” på den pågående digitala transformationen bland småföretagare i Region Kalmar län. Vår förhoppning är att innehållet ska inspirera till reflektion och nya perspektiv för en framgångsrik digital transformation.

Rapporten är en del i en rapportserie med syfte att underlätta förståelse, öka kunskap och inspirera till handling när det gäller företagets digitala transformation. Resultaten som presenteras i rapporterna är hämtade från de olika studier som pågår i projektet REDIT (regional digital transformation). REDIT är ett initiativ finansierat av EU´s regionala utvecklingsfond, Region Kalmar län och Linnéuniversitetet. Projektet pågår under tre år och är tänkt att bidra med kunskap kring hur små och medelstora företag kan dra nytta av digitalisering för ökad konkurrenskraft. 

Den här rapporten är en del i en rapportserie med syfte att underlätta förståelse, öka kunskap och inspirera till agerande när det gäller företagets digitalisering. Resultaten som presenteras i rapporterna är hämtade från de olika studier som pågår i projektet REDIT (regional digital transformation).

The purpose of this paper is to study the ongoing digitalisationof SMEs in order to gain a richer understanding of the complexity of digital transformation. Six Swedish SMEs have been studied using a basic qualitative research approach. Main results of the study are the identification of internal as well as external drivers of value creation, categories of digital transformation actions and the presence of a strategic tension that SMEs had to manage in order to conduct their digital transformation. One conclusion is a proposed framework which supports a rich understanding of SMEs digital transformation.