Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats.

Den trettionionde sammankomsten hölls den 4–6 oktober 2023 i Växjö och arrangerades av Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet. Temat för konferensen var Hållbar svenska, och ambitionen var att öppna för ett brett perspektiv på hållbarhetsfrågor såväl som allmän nordistisk forskning.

Konferensen samlade cirka 170 deltagare och sammanlagt hölls ett nittiotal presentationer – plenarföredrag, sektionsföredrag och posterpresentationer. I denna konferensvolym publiceras, i bearbetad form, 27 av dessa bidrag.

Hur kan sociala medier användas för dialog mellan myndigheter och medborgare, och vad får en sådan dialog för effekter? I detta kapitel diskuterar Astrid Skoglund, språkforskare med inriktning mot myndighetskommunikation, och Scott Goodwin, polis och polislärare.

Föredraget redogör för resultat av en studie av medborgardialog på den svenska Polisens nationella Facebook och Instagram (Skoglund & Goodwin uu). Studien har genomförts inom den tvärvetenskapliga kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati, där forskare och praktiker samverkar för att belysa frågor om t.ex. medborgares yttrandefrihet i förhållande till maktbärande institutioner. Syftet är att kartlägga och diskutera vilket retoriskt medborgarskap (se t.ex. Kock & Villadsen; Seljeseth 2021) som framträder i kommentarsfälten på Polisens medieplattformar. 

Målet har varit att göra ett effektivt, integrerande och interaktivt dialogstöd (https://sadima.lnu.se/). Stödet är avsett att användas i mödravårdssam­tal mellan kvinnor med begränsade kunskaper i svenska och svensktalande barnmorskor och är ett komplement till tolk. Samtalsstödet finns på arabiska, engelska, svenska och är fritt tillgängligt på internet.  Vi vill uppnå förbättrad och effek­­tiviserad kommu­ni­ka­tion mellan barnmorskor och kvinnor. Samtalsstödet ska leda till ökad patientsäkerhet med färre komplika­tioner och minskad sjuklighet och dödlighet bland kvinnorna och deras barn, och därigenom öka vårdkvaliteten och effektivisera bru­ket av sam­hälleliga resurser. Avsikten är att sprida och nyttiggöra sam­talsstödet till ansvariga i Sveriges Kom­muner och Regioner (SKR) och samordnings­barn­morskor i Sverige. Stödet består av en del där information kan inhämtas och en del där information kan ges om gravidi­tet, förloss­ning och preventiv­medel. Genom webbsidan ska mödra­hälso­­­vården göras mer jämlik och kom­munikativ, med ökad patientsäkerhet och egenmakt för kvinnor i mödravården.

Vi har analyserat material med språkliga, normkritiska och vård­vetenskapliga metoder. I projektet har appen Sadima utvecklats i två versioner, en första testversion och sedan en andra version som ut­for­mats som en webbsida. För ut­veck­lan­det av den första versionen av appen fick vi medel av Vinnova (2016–2019). Vi arbetade med barnmorskor och skapade en testapp som sedan revide­ra­des och förbättrades suc­ces­sivt genom forskning om kvinnornas och barnmorskornas er­faren­het av att använda samtalsstödet. Det befintliga stödets innehåll är patientsäkrat av läkare och barnmorskor i Region Kalmar. 

Vi har mätt funktiona­liteten i samtalsstödet genom iterativa tester, en­käter och fokusgrupper med barnmorskor och arabisktalande kvinnor, där stödets information har pro­ble­ma­tiserats; det har gällt etnicitet (språk och kultur), klass (utbildning) och jämlikhet mellan kvinnor. Mät­ningarna har granskats och utvärde­rats av referensgruppen för bedömning av funktiona­liteten hos samtalsstödet. Grup­pen har bedömt att samtalsstödet bidragit till bättre förståelse, ökad patient­säkerhet och effektivare vård. 

The goal was to create an effective, integrative and interactive tool for dialogue support (https://sadima.lnu.se/). The dialogue support is intended for use in antenatal care conversations between women with limited knowledge of Swedish and Swedish-speaking midwives and is a complement to an interpreter. The dialogue support on the website is available in Arabic, English and Swedish and is available free of charge on the internet.  We want to improve patient safety, contribute to fewer complications, and reduce morbidity and mortality among women and their children, thereby increase the quality of care and make better use of societal resources. The intention is to spread information about the support via those responsible for maternity care in Sweden’s Municipalities and Regions, and coordinating midwives in Sweden so that it can be utilised by practising midwives. The support consists of two sections, one in which information can be obtained and the other in which information can be given about pregnancy, childbirth and contraception. Through the website, maternal health care will be made more equal and communicative, with increased patient safety and autonomy for women in antenatal care.

We have analysed material with linguistic, norm-critical and care science methods. In the project, the app Sadima was developed in two versions, first a trial version and then a second version designed as a web page. For the development of the first version of the app, we received funding from Vinnova (2016–2019). We worked with midwives and created a test app which was then revised and gradually improved through research on women’s and midwives’ experience of using this support. The content of the existing app is certified as safe for patient use by doctors and midwives in the Kalmar Region.

We have evaluated the functionality of Sadima through iterative tests, surveys and focus groups with midwives and Arabic-speaking women, where the information in the app has been scrutinized with regard to ethnicity (language and culture), class (education) and equality. The evaluation was reviewed by the reference group to assess the accuracy and suitability of the app and confirm its usefulness. The group concluded that Sadima contributes to better understanding, increased patient safety and more efficient care.

للرعاية التفاعلية في مركز رعاية الأمومة.

إبداع متعدد الوسائط في غاية إفادة المجتمع

                      الدعم التواصلي يٌسمى "ساديما" موجود على الموقع الإلكتروني: https://sadima.lnu.se/

الهدف هو تقديم طريقة فعالة ومتكاملة للتواصل.  يتم إستخدام هذا الدعم في مركز رعاية الامومة للتواصل مع النساء اللواتي لديهن معلومات محدودة باللغة السويدية والقابلات السويديات وهذا الدعم التواصلي هو مكمل للمترجم. إنه متوفر باللغات العربية, الانكليزية والسويدية وهو متاح مجانا" على الانترنت. هدفنا هو تحسين التواصل بطريقة فعالية بين القابلات والنساء.

سوف يؤدي هذا التواصل الى تعزيز سلامة المرضى عبر التخفيف من المشاكل الصحية وإنخفاض حالات المرض والوفيات عند النساء وأطفالهن, مما يزيد من جودة الرعاية الصحية ويساهم في إستخدام الموارد الإجتماعية بفعالية. الهدف هو النشر والاستفادة من هذا الدعم التواصلي الى القيمين في البلديات والمناطق السويدية والى النائبين عن القابلات في السويد. يتألف الدعم من جزئين, جزىء للحصول على المعلومات وجزىء آخر لإعطاء المعلومات عن الحمل, والولادة وأساليب منع الحمل. 

من خلال هذا الموقع الإلكتروني, يمكن لمركز رعاية الأمومة تقديم رعاية متساوية ذات تواصل فعال, مع تعزيز سلامة المرضى والشعور بالإستقلالية لدى النساء. 

لقد أجرينا أبحاث عن محتويات هذا الدعم التواصلي عبر إستخدام أساليب لغوية وعلمية وهي ناقدة للمعايير. تم تطوير الدعم التواصلي "ساديما" على مرحلتين, المرحلة الاولى هي عبارة عن نسخة تجريبية اما النسخة الثانية فصممت كموقع إلكتروني على الانترنت. تم تطوير النسخة الاولى من الدعم التواصلي برعاية شركة "فينوفا" (2016-2019).                        

 قمنا بالتعاون مع قابلات لتطوير النسخة التجريبية الاولى وهي كانت على شكل تطبيق. وقد تم تطويره وتحسينه لاحقاً بعد إجراء أبحاث حول تجربة النساء والقابلات في إستخدامهم للدعم التواصلي. خضعت المعلومات والمحتويات الموجودة في هذا الدعم التواصلي الى إستكشاف من قبل أطباء وقابلات في منطقة "كالمار".

لقد أجرينا أبحاث لتقدير مدى فعالية وظيفة الدعم التواصلي عبر التجارب المتكررة, عبر أبحاث إستبيانية وعبر مقابلات مع القابلات والنساء العربيات. تم بعد ذلك معالجة العقبات اللغوية الناتجة عن الإختلاف اللغوي وثقافة البلد, والخلفية التعليمية والمساواة بين النساء.

عُرضت نتيجة الأبحاث على مراجع مختصة لتقييم فعالية هذا الدعم التواصلي وقد أكدت تلك المراجع أنه قد يساهم بتزويد المرى بمعلومات إضافية وزيادة سلامة المرضى والى رعاية صحية اكثر كفاءة.

Kränkande ord kan behöva återges i domar. Men det går ändå att skriva domarna på ett sätt som gör att brottsoffret inte tvingas uppleva kränkningen en gång till.