We study how the presence of promotion competition in the labor market affects household specialization patterns. By embedding a promotion tournament model in a household setting, we show that specialization can emerge as a consequence of competitive work incentives. This specialization outcome, in which only one spouse invests heavily in his or her career, can be welfare superior to a situation in which both spouses invest equally in their careers. The reason is that household specialization reduces the intensity of competition and provides households with consumption smoothing. The specialization result is obtained in a setting where spouses are equally competitive in the labor market and there is no household production. It is also robust to several modifications of the model, such as varying the number of households, two spouses competing for promotion in the same workplace, and the inclusion of household production.

Using administrative tax and military records, we show that cognitive ability is more strongly associated with capital income than with labor income. This result holds across intensive and extensive margins, across different income types, and after controlling for education, occupation, inheritance, and parental background. Higher ability individuals save more, are better at selecting high-return stocks, hold more risky assets, and are less likely to live hand-to-mouth. Capital market returns are higher for cognitive ability than for non-cognitive skills, and the difference is stable over time. Rising capital shares, fueled by technological progress, could therefore exacerbate cognitive ability-based economic inequality.

We study immigrant-native differences in long-term self-employment in Sweden combining population-wide register data and a unique survey targeting a large representative sample of the total population of long-term self-employment. Using the registers, we analyze the evolution of labor and capital incomes during the first 10 years following self-employment entry. We find that immigrant-native differences in labor income become smaller, whereas immigrant-native differences in capital income grow stronger, over the course of self-employment. These findings are robust to controlling for factors such as organizational form and type of industry. We use the survey data to gain further insights into immigrant-native differences among the long-term self-employed, and show that immigrant self-employed experience more problems and earn less, but work harder than native self-employed. They also have a less personal relation to their customers, do not enjoy their work as much as natives, and appear to have different perspectives on self-employment in general.

We show how symmetric equilibria emerge in general two-player contests in which skill and effort are combined to produce output according to a general production technology and players have skills drawn from different distributions. The model includes the Tullock (1980) and Lazear and Rosen (1981) models as special cases. Our paper provides intuition regarding how the contest components interact to determine the incentive to exert effort and sheds new light on classic comparative statics results. In particular, we show that more heterogeneity can increase equilibrium effort.

We study how attitudes to inheritance taxation are influenced by information about the role of inherited wealth in society. Using a randomized experiment in a register-linked Swedish survey, we find that informing individuals about the large aggregate importance of inherited wealth and its link to inequality of opportunity significantly increases the support for inheritance taxation. Changes in the perceived economic importance of inherited wealth and altered views on whether luck matters most for economic success appear to be driving factors behind the treatment effect. Our findings suggest that the low salience of inherited wealth could be one explanation behind the relatively marginalized role of inheritance taxation in developed economies.

We estimate how labor force participation among married women in Sweden responded to changing work incentives implied by a reform in the tax/transfer‐system in 1997. Using rich, population‐wide, administrative data we estimate an average participation elasticity of 0.13, thereby adding to the scarce literature estimating participation elasticities using quasi‐experimental methods. We also highlight that estimated extensive margin responses necessarily are local to the observed equilibrium. Among low‐income earners, elasticities are twice as large in the group with the lowest employment level as compared to the group with the highest employment level.

We study child care subsidies in a Mirrleesian optimal tax framework where parents choose both the quantity and quality of child care. Child care services not only enable parents to work, but also contribute to children’s human capital. We examine the conditions under which child care expenditures should be encouraged or discouraged by the tax system under different assumptions regarding the available policy instruments. Using a quantitative model calibrated to the US economy, we illustrate the possibility that child care expenditures should be taxed rather than subsidized, and discuss the merits of public provision schemes for child care.

Med hjälp av ett fältexperiment finner vi att erfarenhet från egenföretagande värderas negativt vid övergång till löneanställning. Jobbsökande med företagarerfarenhet har lägre sannolikhet att bli kallade till anställningsintervju än personer som varit löneanställda. Resultaten gäller oberoende av de sökandes etniska bakgrund och kön. 

Det är välkänt att människor med bakgrund i länder utanför Europa har problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Inte sällan framförs förhoppningen att arbetslösheten bland vissa grupper av utrikes födda ska minska genom att människor väljer att starta eget företag.

Det finns idag en relativt omfattande forskning som visar att andelen egenföretagare är hög i framförallt vissa grupper av utrikes födda från länder utanför Europa, samt att utrikes födda i högre grad än inrikes födda upphör med sina företagarverksamheter.  

Outforskad frågeställning

En fråga som däremot är relativt outforskad är hur företagarerfarenhet värderas vid övergång till löneanställning, och i vilken utsträckning det i detta avseende finns skillnader mellan inrikes födda personer och personer med utländsk bakgrund.

I denna uppsats har vi genomfört ett fältexperiment i vilket mer än 1 300 utannonserade anställningar söktes av fiktiva personer med erfarenhet från att ha varit egenföretagare och/eller löneanställd som programmerare eller redovisningsekonom. 

Samtliga sökande var 29 år gamla och skilde sig åt beträffande kön och etnisk bakgrund. Sökande hade antingen ett typiskt arabiskt/muslimskt namn eller ett typiskt svenskt namn. Vidare skilde sig de sökande åt genom att de hade erfarenhet från antingen egenföretagande eller löneanställning eller från både och.

Företagarerfarenhet värderas lågt oavsett etnisk bakgrund

Vi finner att sökande med arabisk/muslimska namn väljs bort när de söker jobb, då de erhåller färre svar och får färre inbjudningar till anställningsintervjuer än personer med typiskt svenska namn. Vidare framkommer att erfarenhet från företagande värderas negativt av arbetsgivare. Såväl de sökande som enbart hade erfarenhet från företagande som de sökande som hade erfarenhet från både företagande och löneanställning fick färre svar och färre inbjudningar till intervju än de sökande som enbart hade erfarenhet från löneanställning.

Resultaten gäller oberoende av etnisk bakgrund och kön, men vissa skillnader i hur företagarerfarenhet värderas kan observeras mellan framförallt män och kvinnor med utländsk bakgrund. I det senare fallet pekar resultaten mot att företagarerfarenhet värderas högre för kvinnor än för män.

Hög policyrelevans

Resultaten har hög policyrelevans då de visar att personer som i relativt ung ålder väljer att starta företag kan försämra sina möjligheter på arbetsmarknaden senare i livet jämfört med om de varit löneanställda. Vidare är resultaten av betydelse för integrationspolitiken då förhoppningar ofta knyts till att arbetslösheten i vissa grupper av utrikes födda ska minska genom att dessa startar eget företag. I uppsatsen studerar vi inte hur företagarerfarenhet belönas jämfört med att istället ha varit arbetslös, men våra resultat visar att även personer med utländsk bakgrund försämrar sina framtida möjligheter på arbetsmarknaden genom att vara egenföretagare jämfört med att vara löneanställda.

Tidigare forskning har visat att det finns skillnader i ekonomiska utfall mellan utrikes och inrikes födda personer som driver företag, t.ex. lägre inkomster för utrikes födda. Denna uppsats finner att dylika skillnader även existerar mellan utrikes och inrikes födda personer som driver företag under en längre period.    

Tidigare forskning har belagt att det finns skillnader i sannolikheten att starta och driva eget företag mellan utrikes och inrikes födda personer i Sverige. Det är exempelvis välkänt att egenföretagandet är högt i grupper av utrikes födda som har svårt att få löneanställning. Egenföretagare från sådana grupper har ofta låga företagarinkomster och upphör oftare än andra med sitt företagande. Denna uppsats studerar ekonomiska utfall – arbetsinkomster och kapitalinkomster – bland personer som invandrat till Sverige och som varit egenföretagare i tio år eller längre.

Data från register och enkäter

Vår studie bygger på registerdata från Statistiska centralbyrån och enkätdata. Med data från de offentliga registren studerar vi hur arbetsinkomster och kapitalinkomster förändras över tiden för utrikes och inrikes födda företagare. I enkäten ställer vi frågor till företagarna om deras erfarenheter av att driva eget företag. 

Det finns skillnader mellan framförallt utrikes födda företagare från länder utanför Europa och inrikes födda företagare för såväl arbets- som kapitalinkomster. Dock minskar skillnaderna i arbetsinkomster mellan olika grupper över tid efter det att företaget startats, medan de etniska skillnaderna i kapitalinkomster tenderar att öka över tid.

Enkäten ger oss en inblick i förklaringarna till de resultat som vi observerar. Företagare från länder utanför Europa upplever fler problem i sitt företagande än inrikes födda företagare och företagare från länder i Europa. Problemen avser exempelvis svårigheter att få tillgång till finansiellt kapital samt relationer till kunder och leverantörer. Vi finner också att företagare från länder utanför Europa har ett svagare socialt nätverk än andra företagare.

Skillnader på kort sikt kvarstår på längre sikt

De problem som framförallt personer från länder utanför Europa möter i sina verksamheter, och som dokumenterats i tidigare forskning om utrikes födda personers företagande, existerar även när vi studerar personer som driver företag under lång tid. En slutsats är därför att det finns skillnader mellan etniska grupper och deras förutsättningar för att driva företag som är bestående även på längre sikt.   

We analyze differences in tax filing between natives and immigrants, focusing on two empirical examples. First, we study deductions for costs associated with traveling between home and work allowed in the Swedish tax code. Using the total population of  commuters within Sweden's largest commuting zone, we find that newly arrived immigrants file substantially less than natives, immigrants with a longer stay behave more like natives, and immigrants with the longest stay file the most, even more than natives. Second, we analyze bunching behavior among the self-employed at a large salient kink point of the Swedish income tax schedule. We find much less bunching among immigrants, even after a long time in the host country, and the largest differences relative to natives in residential areas with a high immigrant concentration. Our findings have implications for the equity and efficiency of the tax system and the spatial patterns of residential and occupational choices for different ethnic groups.