Organisational governance and discretionary decision-making are central themes in research on both welfare professionals and street level bureaucrats. This paper suggests that it is fruitful to turn the analytic focus in such research from governance vs discretion to how discretionary-decision making is controlled, by elaborating existing analyses of mechanisms for controlling the behaviour and discretion of professionals and frontline bureaucrats. The aim is to understand how discretionary decision-making is controlled by analysing frontline decision-making in four different cases from the Swedish context: dentists, teachers, and case officers in both the Swedish Migration Agency and the Swedish Enforcement Authority. The paper thereby contributes to the research field in two ways. One contribution is to present an empirically comparative study in a field in which research tends to be focused on only one professional group, or a single organisational context or “policy domain”, such as social work, education, healthcare or public bureaucracy. The second contribution is the attempt to refocus the understanding of discretionary decision-making by going beyond the top-down vs bottom-up understanding of discretion as a question of restrictions vs freedom and instead approach the issue from the concept of control. Thereby, we want to highlight that discretionary decision-making is never “uncontrolled” (or “free”) but always embedded in several of mechanisms and processes of control at system-, organisational- and interaction levels. 

Disciplinens konturer: En analys av polisvetenskapens akademiska framväxtPolisforskning har förekommit i mer omfattande form i Sverige sedan 1990-talet. Det är åtminstone det årtionde som oftast anges som den tidpunkt då akademikers intresse för polisfrågor, polisverksamhet och polisorganisationen började göra avtryck inom fältet. De akademiska ämnena ’polisvetenskap’ och ’polisiärt arbete’ är dock av senare datum. Polisiärt arbete etablerades som huvudområde vid svenska universitet på kandidatnivå år 2015 och polisvetenskap på forskarnivå år 2025.

Det råder ingen tvekan om att polisvetenskapen i Sverige ännu inte har nått status som en vetenskaplig disciplin. Syftet med detta paper är att beskriva och analysera framväxten av, samt det aktuella utvecklingsläget för, polisvetenskapen som vetenskaplig disciplin i Sverige. Detta görs med utgångspunkt i teorier om de klassiska vetenskapliga disciplinerna där en uppsättning av sex kriterier som utgör ett socialt system för vetenskaplig kommunikation har urskilts: vetenskapliga gemenskaper, institutionella strukturer och roller, differentiering från närliggande ämne, standardiserad vetenskaplig publicering, etablering av vetenskaplig forskning som särskild handlingsform samt koppling till utbildningssystemet. Med polisvetenskapen som exempel kan analysen bistå med att identifiera förutsättningar och hinder för etablering av nya vetenskapliga discipliner.

 I denna presentation återvänder vi till Bourdieus och Boltanskis (1975) fråga huruvida ”läraren som är son till en lärare verkligen är lärare i samma bemärkelse som sin far?”. Denna fråga har aktualiserats i kölvattnet av de senaste decenniernas växande sociala och organisatoriska skillnader mellan skolor vilket i sin tur bidragit till påtagliga skillnader i arbetsvillkor för lärare beroende på vilken skola läraren arbetar på. Tidigare studier (Dannefjord & Persson, 2022) har visat att lärares första anställningar formar deras professionella habitus på ett sätt som gör att de, i samband med byte av jobb, navigerar mot skolor som strukturellt och pedagogiskt liknar den skola där de hade sin första mer varaktiga tjänst. Resultatet blir att lärare tenderar att bli inlåsta till begränsade delar av den differentierade skolmarknaden vilket bidrar till hur deras karriärer struktureras.I denna presentation fokuserar vi empiriskt på hur formningsprocesser kan gestalta sig och formera professionella habitus. Vi diskuterar också teoretiskt hur begreppet professionellt habitus kan bistå att förklara hur lärarnas yrkesrelaterade värderingar och beteenden kan förbindas med de strukturella och organisatoriska villkor som präglar skolmarknaden samt hur begreppet förhåller sig till Bourdieu’s traditionella habitusbegrepp.Studien bygger på en panelstudie med 9 nya lärare som intervjuats fem gånger under sina första fyra år som yrkesverksamma lärare. Intervjuerna har främst fokuserat på yrkeserfarenheter och föreställningar om karriärer på både kort och lång sikt. 

Cooperation between higher education and the police has been described an often conflict-related “two-worldthinking”. This study draws on interviews with 16 PhD-educated police officers and explores what kinds of academic credentials they experience that the police regard as dangerous, and how the police organisation responds to such danger. By combining the concept of symbolic closure with the theory of purity, danger and pollution, the study explains how the organisation seeks to neutralise both the credentials and their carriers. Dangerous pollution are perceived in three different themes. First, the research carried out by the PhD-educated police officers is perceived as inaccessible in both contentand form, prompting disinterest and alienation of its carriers. Second, it is perceived as irrelevant to the profession and thus ignored. Third, it is perceived as critical of the organisation, leading to questioning and exclusion of its carriers.

I studier av ”beslut” ligger fokus inte sällan på beslutsfattaren (t.ex. professionellautövare, chefer, frontlinjebyråkrater) eller på själva beslutsprocessessen (information-”val av alternativ/beslut”- verkställande). Mer sällan fokuseras, i sociologiska studier avprofessioner eller organisationer, själva beslutet som sådant. Vad ett beslut är tas heltenkelt ofta för givet. Denna studie är därför ett försök att utforska vad somkaraktäriserar ett beslut, med syftet att på empiriskt grund föreslå en teoretiskkonstruktion av beslut. Det empiriska materialet består av 50-talet kvalitativa intervjuermed yrkesutövare som ägnar sig åt ”välfärdsprofessionellt beslutsfattande” (lärare,handläggare och tandläkare). I detta material fokuseras utsagor som rör beslutet somsådant (typ av beslut, beslutsgrund). För att analytiskt konstruera ”beslut”, inspireras viav Luhmanns formanalys vilken är lämplig vid definition av begrepp och för att fångaunderliggande betydelser. För att klargöra ”det betecknade” (beslutet som ”thesignified”), behöver vi identifiera och skilja ut ”det som betecknar” (”the signifiers”). Vifrågar oss exempelvis: Vilket/vilka är beslutets möjlighetsbetingelser? Vad måste finnasför att vi ska kunna kalla något ett beslut? Vilka är ”the signifyers” för ett beslut fattat avvälfärdsprofessionella? I studien kommer vi även att diskutera tidigare teoretiseringarav beslut som återfinns inom managementlitteratur och organisationssociologi.

By using Bourdieu’s concepts of hysteresis and cleft habitus this study explores the process of social desynchronization that Swedish higher education (HE) students experience in relation to their social origin when pursuing HE. The longitudinal study follows ten students over five years, identifying three types of desynchronizations. Immediate desynchronization occurs when students quickly distance from their origins with support. Gradual desynchronization involves a slow shift, with students initially struggling but eventually integrating into academia at the cost of distancing from their origins. Interrupted desynchronization is marked by students failing to adapt and compromising their goals. The findings emphasize the need to understand the student's cultural and educational capital in relation to their education's social position within the hierarchical HE-field.

Given the international trend in police education in recent decades towards a more academic focus, the startingpoint for this article was the fact that only a few police officers with a PhD stay on in the Swedish policeorganisation. Thus the objective of the study was to investigate the role exit processes of police officers with a PhD,with special emphasis on organisational opportunities and obstacles in the relationship between higher educationand the police organisation as a pre-profession. This relationship has been described as a difficult combinationinvolving ‘two-world thinking’. Police officers with a PhD were interviewed about their experiences from researchtraining and careers after dissertation. Inspired by the role exit model developed by Ebaugh, the study identifieda role exit process that was caused by the inability of the police organisation to manage and integrate academiccompetence inside the organisation. At the same time, the graduate police officers discovered an alternativelabour market outside the police profession, often in police education itself, which alleviated their professionalphantom pain. The involuntary nature of the role exit, given the graduates’ wish to remain relevant in the policeorganisation, prolonged a process that was emotionally painful to them.

In this presentation we turn back to Bourdieu’s and Luc Boltanski's (1975) question of whether "the teacher who is the son of a teacher really is a teacher in the same sense as his father?". This question has been brought to the forefront in the wake of increasing social segregation and hierarchisation as well as the pedagogical diversification – processes that decentralisation and marketisation of the Swedish school system have contributed to over the last decades.

Growing differences in students' inherited educational capital and in schools' pedagogical activities have contributed to how unique circumstances of schools not only shaping teachers' working conditions but also their future careers. Teachers' first jobs form their professional disposition in a way that makes them navigate towards schools that structurally and pedagogically resemble the school where they had their first permanent employment - their formative school. The result from this navigation is that teachers become locked in to limited parts of the segregated labour market suited for their professional disposition. The study identifies three different types of professional dispositions, all related to the structure of the segregated and diversified school market: the traditional, the pragmatic, and the idea-based.

The study is based partly on 43 semi-structured interviews with active teachers, and partly on a panel study with 9 new teachers who were interviewed five times during their first four years as professional teachers (45 semi-structured interviews). The study is organised into two sub-studies where the first examines how teachers' career patterns correspond with the segregated and diversified school market, while the second examines the process in which professional dispositions are incorporated.

Bourdieu, P. & Boltanski, L. (1975). Le titre et le poste: rapports entre le système de production et le système de reproduction. Actes de la Recherche en Sciences Sociales, 1–2, 95–107