Matematik med mening visar hur matematikundervisning kan förändras på djupet. Genom nära samarbeten med lärare identifieras didaktiska utmaningar och lösningar, där begrepp, resonemang och förståelse sätts i centrum.

Boken beskriver olika verktyg för att analysera och utveckla undervisning: IRE-sekvensen för att förstå samtalsmönster, ICAP-ramverket för att kategorisera elevaktivitet och flera konkreta strategier för att hantera matematikens språkliga och begreppsliga fallgropar.

Med tydliga exempel synliggörs de matematiska processer som ofta döljs bakom formler och regler – och hur undervisningen kan fördjupas även i vardagens villkor. I stället för att förenkla, handlar det om att förtydliga och på så sätt göra undervisningen mer meningsfull.

Matematik med mening är speciellt framtagen för att vara en resurs för matematiklärare och lärarutbildare som söker nya perspektiv i undervisningen och vill inspirera till ett djupare matematiskt tänkande.

This study examines two students’ reasoning processes when solving a Calculus problem, focusingon their discourse characteristics and factors influencing narrative endorsement. Using videorecordings of paired discussions, the results show rituals, social acceptance, ambiguity,inconsistency, and the impact of mathematical representations as characteristics of the narratives.The results also indicate that rituals and ambiguities are key factors in determining whether thenarrative becomes endorsed. Additionally, ambiguity provides opportunities for the two students tothink critically and creatively, which can support their reasoning process. 

Engaging in productive struggle during problem-solving activities can be viewed as critical to learning mathematics. In this paper, we explore how mathematical praxeologies can be utilized to describe students’ struggle with mathematical problem-solving. The results indicate that the students’ productive struggle with an optimization problem involving functions, graphs, and derivatives, contains long sequences where the students switch rapidly within and between mathematical praxeologies. During the work session as a whole, the students mix coherent arguments with tentative and on occasion unproductive arguments focusing on technology. One notable exception among these attempts is a theoretical moment where the students reduce the complexity of a previous subtask by deducing a general equation which provides them with key ideas on how to solve the given task.

This paper discusses the coordinated use of the Soft Systems Methodology (SSM) learning cycle with additional bodies of knowledge. This approach furthers focused understanding and appreciation for taking action within social systems. Adapting the SSM learning cycle extends the richness of the real-world situation understood from an analytic soft systems perspective to encompass the appreciation of a problematical situation using additional bodies of knowledge to explain and explore. Examples illustrate using SSM to foster learning and improve teaching in a research education practice, in a national level research project and, further, in professional in-service at advanced level education.

I några av Sveriges län pågår skolprojektet Maker tour – Mot nya höjder som syftar till att öka antalet elever som söker till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. I anslutning till detta sker forskning vid Linnéuniversitetet.

Maker tour – Mot nya höjder består av olika delar och verksamheter och drivs dessutom av flera samarbetspartner. Detta skapar en situation som i forskning kan hanteras på olika sätt. Ett sätt att studera sådana projekt är att titta på väl avgränsade delar. Ett annat sätt, vilket är den väg vi valt, är att studera projektets komplexitet och därmed försöka nå en bredare förståelse av den helhet som projektet utgör.

Syftet med denna artikel är att presentera vår pågående forskning och visa hur teorier kan användas för att beskriva och bidra till ett projekts utveckling.

This discussion paper raises some of the ethical issues related to different ways of interacting with teachers in educational design research. A categorisation of five possible roles that the designer may assume is proposed. These different roles will be framed from a perspective that may be referred to a systems approach to design. Focus is therefore put on methodological issues with the purpose to stimulate reflection on matters of design ethics that go beyond anonymity and informed consent. Finally, the different roles are related to the current tradition in educational design research.