Swedish children have, from a historical perspective and compared with many other countries, greater economic resources and a higher material living standard. However, there is a widening gap between affluent and vulnerable households in Sweden. At the same time, children are targets for significant pressure to consume in order to gain inclusion among peers. This thesis aims to investigate how children, between the ages of 9 and 12, perceive consumption, as part of their social life among peers. Children’s own perspectives are central throughout the thesis. Therefore, an additional aim is to make a contribution to the debate concerning how to interpret children in their roles as consumers. A research overview of Nordic consumer research relating to tweens was carried out. Thereafter, empirical data was collected through projective focus group interviews and drawings. In total, 101 children, from four different schools, participated in the study. The location and prestige of the schools confirms that the selected children were mixed in terms of class and ethnicity. The results are presented in four articles that provide different segments in the understanding of how children perceive consumption in their social life among peers. In the summary chapters, a synthesized analysis shows, among other things, that most children perceived consumption as a useful tool to enhance social relationships with peers. However, some children expressed moral values concerning consumption, where they emphasised that it felt “wrong to buy friends”. Moreover, the children’s perceptions of consumption varied depending on age, gender and neighbourhood. The analysis suggests that we need to address children both as competent and dependent individuals, in order to gain a more nuanced understanding of children as consumers. Additionally, a new concept, relational consumption, is developed from the children’s perceptions of consumption, principally referring to consumption used to create, strengthen and maintain social relationships. In summary: the work presented in this thesis contributes to increase the knowledge about 9 to 12 year old children’s perceptions of consumption in today’s Swedish society and demonstrates the importance for social work to address the aspect of relational consumption.

Svenska barn har, både från ett historiskt perspektiv och i jämförelse med många andra länder, större tillgång till ekonomiska resurser och en hög materiell levnadsstandard. Dock växer idag klyftan mellan välbärgade och utsatta hushåll i Sverige. Samtidigt möter barn en betydande press på att konsumera för att kunna få en plats i gemenskapen med jämnåriga. Denna avhandling syftar till att undersöka hur barn, mellan 9-12 år, uppfattar och förstår konsumtion, som en del av det sociala livet med kamraterna. Då barnens egna perspektiv är centrala i avhandlingen är också ytterligare ett syfte att bidra till den pågående debatten kring hur barn bör förstås i deras roller som konsumenter. En forskningsöversikt över nordisk konsumentforskning om tweens genomfördes. Därefter samlades empirisk data in genom projektiva fokusgruppsintervjuer och teckningar. Sammanlagt deltog 101 barn, från fyra olika skolor, i studien. Skolornas placering och prestige tyder på att barnen var blandade vad gäller klass och etnicitet. Resultaten presenteras i fyra artiklar som bidrar med olika infallsvinklar kring hur barnen uppfattar konsumtion i det sociala livet med kamrater. I kappan visar en syntetiserad analys av resultaten att de flesta barn i studien uppfattar konsumtion som ett användbart verktyg för att stärka sociala relationer med jämnåriga. Samtidigt gav dock några barn uttryck för moraliska värderingar där de betonade att det är "fel att köpa vänner". Barnens uppfattningar om konsumtion varierade beroende på ålder, kön och bostadsområde. I analysen betonas också vikten av att förstå barn både som kompetenta och beroende för att skapa en mer nyanserad bild av barn som konsumenter. Dessutom utvecklas ett nytt begrepp, relationell konsumtion, baserat på barnens uppfattningar om konsumtion. Begreppet avser i huvudsak konsumtion som används för att skapa, stärka och upprätthålla sociala relationer. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till att öka kunskapen om hur barn mellan 9–12 år uppfattar konsumtion i dagens svenska samhälle. Avhandlingen påvisar också vikten av att socialt arbete intresserar sig för relationell konsumtion, och inte enbart ekonomiska förhållanden.

Konsumtion utgör ett betydande inslag i barns vardagsliv. Samtidigt präglas Sverige av en ekonomiskoch rumslig klyfta, vilket medför att det finns avsevärda skillnader i barns möjligheter att konsumera.Den här artikeln undersöker därför vilka föreställningar barn, i skilda uppväxtmiljöer, har kring viktenav konsumtion i deras gemenskaper med jämnåriga. Resultatet bygger på gruppintervjuer med 49 nioårigabarn, från tre olika skolor i en medelstor svensk stad, vilken präglas av en stark socioekonomisksegregering. Två huvudsakliga resultat kan återfinnas i empirin. Dels tycks det finnas en övergripandesyn på konsumtion och pengar som delades av de flesta barn från samtliga tre skolor. Men samtidigtfinns också indikationer på vissa skillnader mellan de tre grupperna.

The aim with this study was to investigate children’s perception of the meaning of consumption, in differentsocial groups, and to what extent these perceptions vary. Such knowledge is highly important inorder to understand children’s social life in a consumption society and, more generally, for understandingcontemporary childhood. In total, 49 Swedish children aged 9, from three different schools, wereinterviewed in focus groups, using a projective vignette technique and pictures. The children were askedif and how children in general could gain new friends through material possessions and money. Theresult demonstrates that most children expressed a materialistic way of thinking where consumptionwas seen as useful in order to gain recognition, status and inclusion. However, besides the similarities,some minor local differences seemed to exist between the schools.

Purpose

– This article aims to explore, and compare, the perceived association between economic

resources and peer relationships among two age groups of Swedish tweens.

Design/methodology/approach

– The data consist of 101 drawings by Swedish tweens, aged nine,

and aged 12. The children were asked if and how children can attract friends through the use

of money.

Findings

– Most children did perceive economic resources as a means to attract friends. However, both the kind of items that were found in the drawings, and the children’s perceptions of how

to use the items, were relatively different between children aged nine and children aged 12.

Research limitations/implications

– Because of the small sample size, it is not possible to generalize

results obtained in the current study to a population of children in general.

Practical implications

– If children believe that they can use material goods to become more popular

and accepted, they may be highly vulnerable to the internalisation of materialistic values. In

order to more deeply understand the meaning of consumption in children’s peer

relationships, there is a need to gain more knowledge of the extent to which children

themselves perceive money as a means of attracting friends.

Originality/value

– Previous research indicates that material possessions are important for children in

order to gain popularity among peers. However, few studies have tried to investigate if and

how children perceive economic resources as a means to attract friends, in different age

groups.

Keywords

children, Consumption, Economic resources, Friendship, Peers, Tweens

Paper type

Research paper

Purpose – The purpose of this paper is to explore the functions of material possessions and economic resources in peer relationships among third grade children.

Design/methodology/approach – In total, 48 Swedish children aged nine were interviewed in focus groups, using a projective vignette technique and pictures. The children were asked if and how children in general could gain new friends through material possessions and money.

Findings – The findings indicate that children perceive possessions as multi-functional tools in peer relationships. The ability to fit into the peer group, by the use of different possessions, was perceived as especially important. Additionally, children perceived money as an altruistic tool to demonstrate kindness.

Research limitations/implications – This is a qualitative study and the results are based solely on ten focus groups.

Practical implications – This study implies that children's ability to fit into the peer group seems to be more important than the need to express individuality. Thus, it may be a challenge for social marketers, teachers, parents, and others to address children's consumption behavior as a factor strongly influenced by the peer group.

Originality/value – Previous research indicated that material possessions were important for children in order to gain popularity among peers. However, few studies have tried to investigate how children perceive the functions of material possessions and economic resources.

This study attempts to explore the functions of material possessions and economic resources in peer relationships among children. In total, 48 Swedish children aged 9, were interviewed in focus groups, using a projective vignette technique and pictures. The findings indicate that children perceive possessions as multi-functional tools in peer relationships. The ability to fit into the peer group, by the use of different possessions, was perceived as especially important. Additionally, children perceived money as an altruistic tool to demonstrate kindness.

In this paper the question of how economic resources influence children’s peer relations will be addressed, with focus on the Scandinavian setting. This question is of particularly importance in times of changing discourses surrounding children’s role in the consumer society.

Purpose – The purpose of this paper is to critically review Scandinavian research on tweens as consumers from the years 1990-2007.

Design/methodology/approach – In total, 35 studies were examined. Bronfenbrenner's bio-ecological perspective was used to depict what parts of children's lives had been investigated. The theory highlights different contexts and analytical levels in children's environments that may influence their consumer behavior.

Findings – Scandinavian research has mainly focused on the individual child as a consumer and on interpersonal relations. The societal transformations that gradually changes the Scandinavian countries seem to have been less investigated. In addition, there is a lack of Scandinavian consumer research on interaction between different contexts, such as parents and school, which may influence children's consumer behavior.

Research limitations/implications – This article has not critically reviewed each specific investigation in the field, but focused on the spread of aggregated Scandinavian research on tweens as consumers.

Practical implications – A more composite picture of consumption patterns among Scandinavian tweens is provided, which may be used as a guideline for educators, marketers and other professionals that interact with this age group.

Originality/value – Few attempts have been made to obtain a composite picture of Scandinavian consumer research on tweens. This question is of particular importance in times when the discourse of children's role in consumer society is changing, in order to understand the implications for future theoretical and empirical development in this dynamic field.

Document Options: Content access View HTMLView PDF (270kb)References

• References (49)

Further reading

• Related items
• Key readings

Marked list Add to marked list: Session Bookmark & share       Reprints & permissions   Request

Ungdomars konsumtion akan betraktas som en process. En process som något grovt kan delas in i tre delar, före köp, inköp och efter köp. Den undersökning Konsumentverket har låtit initiera har fokuserat på dessa tre delar, samt ungdomars köp via internet. Nedan presenteras på ett övergripande sätt de mest centrala resultaten från undersökningen.

Ungdomar mellan 15-17 år är idag aktiva konsumenter inom en rad olika köpområden. Cirka 90 procent uppger att de har handlat kläder och skor under de senaste tre månaderna. De flesta ungdomar har också gjort inköp av livsmedel, restaurang/café, nöjesupplevelser, samt hygienprodukter och kosmetika. Många är nöjda med sina inköp. Samtidigt finns en del missnöje, vanligtvis på grund av bristande kvalitet. Relativt få missnöjda ungdomar har klagat eller lämnat tillbaka en produkt.

De flesta ungdomar upplever sig generellt vara självständiga konsumenter som på egen hand beslutar över sina pengar. Det är vanligt att man planerar sina inköp ibland och impulshandlar ibland. Det är också ganska vanligt att man undersöker om det finns billigare alternativ innan man köper en produkt.

De flesta ungdomar föreställer sig att de inför ett köp mest tänker på pris och kvalitet. Ibland funderar de på trender och märken. Mer sällan tänker de på vad vänner eller föräldrar ska tycka om inköpet. Få ungdomar menar att de brukar tänka på vilken konsekvens deras köp medför på människor, djur eller natur. Det är bara cirka 10 procent som svarar att de alltid eller ofta tar hänsyn till miljöpåverkan eller etisk påverkan när de står inför ett köpbeslut.

Många ungdomar är aktiva konsumenter på internet. De flesta använder nätet för att söka information om produkter. Ungefär hälften har gjort ett inköp där de senaste tre månaderna. Det stora utbudet av produkter är ett vanligt skäl till att ungdomar väljer att handla på internet. Dessvärre har nästan 10 procent av ungdomarna minst en gång köpt något som de trodde var gratis.

Fler intressanta resultat är som följer:

• Det är 22 ungdomar (2 procent) av det totala urvalet på 1 010 ungdomar, som inte har haft några egna pengar alls de senaste tre månaderna.

• Det finns en stor spridning i de ekonomiska förutsättningarna hos ungdomar som haft tillgång till egna pengar. 43 procent uppskattar att de har under 1 000 kronor att röra sig med per månad, medan 37 procent har mellan 1 000 – 1 499 kronor per månad och 16 procent svarar att de har över 1499 kronor att röra sig med per månad.

• Pengarna kommer vanligtvis från barn/studiebidrag, från regelbundna fickpengar eller från lön för arbete utanför hemmet.

• Ungdomar som har en eller två föräldrar som inte är i arbete har lägre tillgång till egen lön, jämfört med ungdomar som har två föräldrar som är i arbete.

• Många ungdomar menar att de har möjlighet att få extra pengar vid behov men betydligt färre har faktiskt fått extra pengar från föräldrarna de senaste tre månaderna.

• Det är vanligt att ungdomar sparar pengar, men de flesta gör detta på oregelbunden basis.

• Mer än en femtedel av de ungdomar som köpt kläder och skor under de senaste tre månaderna har varit missnöjda med minst ett av dessa köp.

• Resultatet visar indikationer på att kläder och skor, samt accessoarer, ibland prioriteras bort i samband med en knapp ekonomisk situation.

• Vid informationssökning på internet använder ungdomar många olika sorters sajter. Vanligast är generella sökmotorer såsom Google.

• Nästan hälften av alla ungdomar som köpt dataspel/musik/filmer under de senaste tre månaderna har gjort minst ett av dessa köp via internet.

• Mer än en tredjedel av alla ungdomar som har gjort köp via internet pratade alltid med sina föräldrar innan de handlade.

• Betalning vid köp på internet sker oftast med betal-, bank-, eller kreditkort. Det är också vanligt att förälder/målsman betalar.

• De flesta ungdomar som inte handat på internet framhåller betydelsen av att kunna känna eller se på en produkt.

Slutligen bidrar undersökningen med en omfångsrik bild av hur det är att vara ung konsument 2011. Några specifika problemområden har uppdagats i resultatet som det finns behov av att arbeta vidare med.

Detta paper syftar till att fördjupa kunskapen om vilken betydelse pengar och konsumtion har för barns relationer med jämnåriga. Mer specifikt så undersöks hur barn resonerar omkring användning av pengar när det gäller att få nya vänner i skolan. Trots att intresset för liknande frågor har ökat inom konsumtionsforskningen så finns det fortfarande ett begränsat antal studier som studerar vänskap i relation till ekonomiska resurser. Sådan kunskap är viktig av två anledningar. För det första bidrar den med information om konsumtionens roll i barns relationer. För det andra ger den, genom att belysa normer kring konsumtion, också en bild av vilken betydelse det kan ha att växa upp med knapp ekonomi i ett samhälle där de flesta får det allt bättre. Papret är baserat på en undersökning som genomfördes våren 2010 där 50 teckningar samlades in från barn mellan 12 och 13 år. Materialet systematiserades i tabeller och analyserades med hjälp av ett kvalitativt och tematisk förhållningssätt. Resultatet visade att fem teman var särskilt återkommande i teckningarna. Dessa var sociala aktiviteter, pengar kan inte köpa vänner, utseende, ny teknologi och mat och godis. I det här papret fokuseras främst på de resultat som berör pengar kan inte köpa vänner. I analysen var det tydligt att detta tema innehöll en tvetydighet mellan pengar som oväsentliga och pengar som mycket nödvändiga, i barns relationer med jämnåriga.