För sextio år sedan hade Sverige två universitet (Lund och Uppsala), två större högskolor (Stockholm och Göteborg) och ett antal fackhögskolor för medicinska, tekniska och naturvetenskapliga yrken. För att studera där krävdes studentexamen, något som inte behövdes ör att utbilda sig vid de skolor som utbildade lärare, sjuksköterskor, socialarbetare och poliser. Idag påbörjar nästan hälften av en årskull någon form av högre utbildning vid de många universitet och högskolor som finns i dagens Sverige. Högre utbildning krävs för en snabbt växande rad av yrken.

1967 fick Växjö en filial till Lunds universitet. Filialen blev efterhanden högskola, där många utbildningar snart fick en tydlig yrkesinriktning. 1999 blev högskolan ett universitet och 2010 slogs Växjö universitet ihop med Högskolan i Kalmar till dagens Linnéuniversitet.

I denna bok skildras det nya högskolelandskapets studenter och utbildningar med Växjö som exempel. Här följer vi högskoleingenjörer, gymnasielärare, ekonomer och samhällsvetare på deras väg genomstudierna mot en mer eller mindre oviss framtid. Hur ser Växjöstudenternas studiemiljö och studentliv ut? Vilka är deras framtidsförhoppningar?  Varför väljer några att avbryta sina studier? Och hur går det för studenter med bakgrund i andra länder?

Växjö är en bra utsiktspunkt för den som vill förstå vidden av den omvandling som den högre utbildningen har genomgått i Sverige. Här formas nya utbildningar och hit kommer studenter från befolkningsgrupper och orter där man tidigare inte studerat vidare.