Kapitlet tar sin utgångspunkt i ett exempel hämtat från ett klassrum i År 3. Författaren Ia Nyström pekar på vilken mödosam process det kan vara för en del barn att bli en läsande och skrivande människa. Utifrån Vygotskijs teori och ur ett sociokulturellt perspektiv beskrivs eleven Greta och de problem hos ställs inför i sitt läslärande. Att lära sig läsa och skriva är en mödosam process, inte enbart för döva som skall lära sig ett helt nytt språk som Roos beskriver, utan även för en del barn i grundskolan. Både individuella och sociala aspekter får betydelse och vilka kunskaper som ställs på den enskildes skriftspråkliga förmåga för att nå upp till samhällets krav. Vidare berörs två forskningsansatser som båda betonar kontextens betydelse och individens aktivitet för att förstå lärandeprocessen, nämligen fenomenografin och det sociokulturella perspektivet, trots att de vilar på skilda grundantaganden. Under senare år har allt fler börjat se lärandet som en process med aktivt involverade individer medan däremot klassrummet som miljö för lärande av specifika färdigheter uppmärksammats i mindre omfattning. Lärandet i klassrummet kan ses som en kollektiv process där eleven i samspel med andra försöker förstå verkligheten. Den sociala kontexten barnet befinner sig i och interaktionen med lärare och elever är av stor betydelse. Men det innebär också att den skriftspråkliga utvecklingen tar sig olika uttryck för skilda barn.

Flera av författarna i denna bok berör det komplexa i lärandet och vilka olika svårigheter skilda elever kan möta i sin skriftspråkliga utveckling. Innevarande kapitel fokuserar skillnader i elevers läslärande och behovet av individualisering. Genom att skolan har en tendens att invänta ett barns mognad, skjuter man också problemen framför sig. Förlorarna är alla de elever som kämpar sig igenom skolan utan större engagemang och/eller inte når uppsatta mål när de går ut nionde klass. Skolan är under många år barn och ungas arbetsplats och skolan har mycket att erbjuda, men bland kan utbudet och valmöjligheterna bli för stora. Alla elever orkar eller kan inte välja utan behöver redan på ett tidigt stadium både struktur och stöd.

The thesis describes what happens when twelve students learn to read and write. The main purpose of this thesis is to shed light on the learning process of the students, with respect to reading and writing, based on the specific learning environment. Special attention is given to the relationship between the individual and the environment. It is the author's strong belief that one needs to look at both these aspects together. Further, the intention of the thesis is not to compare different environments in terms of good or bad, but rather to use them as examples of situated social practices for reading.

The investigation has an ethnographic approach and is based primarily on qualitative data collected by personal studies of the students' reading and writing processes in the classroom environment. Secondly, estimations of the students' reading abilities have been performed in order to validate various kinds of data. Twelve students have been studied from August 1998 when they started in first grade and until March 2001.

The analysis derives from Vygotskij's theory, the sociocultural perspective, and to get a better understanding of differences and similarities between the environments, Bernstein's theory about the visible and invisible pedagogic was used.

The result indicates that in a classroom, students show a variety of specific behaviours related to the setting in different ways. The conclusion of this thesis is that it is urgent to make teachers observe and pay attention to the behaviour pattern of each group of readers. Teachers hereby receive a tool that gives them a chance to identify students with negative patterns in purpose to make them choose a constructive way of learning. Through guidance the teacher may transfer successful strategies and/or design situations that make it possible for the students to discover an alternative way of learning.