Öppen vetenskap handlar om att öka forskningens transparens, reproducerbarhet och tillgänglighet och speglar traditionella globala akademiska ideal, men behöver uppdateras i en värld präglad av digital omställning och stora samhällsutmaningar. Strävan mot ett öppet vetenskapssystem är ett uttryck för en kulturförändring inom akademin som vill utveckla de förutsättningar för öppen tillgång till vetenskapliga resultat och processer som den digitala utvecklingen möjliggör, men också skapa förutsättningar för ett ökat demokratiskt deltagagande i samhällets kunskapsutveckling. Linnéuniversitetet har en ambitiös inställning till omställningen mot öppen vetenskap och har under lång tid arbetat med ett helhetsperspektiv på området med fokus på både ett digitalt tillgänglighetsperspektiv och ett demokratiskt deltagarperspektiv.

Från april 2023 till och med april 2025 har arbetet mot öppen vetenskap vid Lnu organiserats via ett portföljprojekt innehållande fem delprojekt: 

• Öppen tillgång till forskningsdata 
• Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer 
• Öppna lärresurser 
• Incitamentsstruktur i form av finansiering och meritering
• Samverkan och medborgarengagemang.  

Syftet med projektet var att samordna, utveckla, implementera och kommunicera universitetets arbete mot ett öppet vetenskapssystem. Föreliggande slutrapport består dels av en samlad redovisning för hela projektet, dels av fem redovisningar för respektive delprojekt - se bilagor. Förkortningar och akronymer finns förklarade i slutet av rapporten. 

I rapporten redovisas statistik kring öppet tillgängliga vetenskapliga artiklar, kapitel och böcker publicerade av forskare vid Linnéuniversitetet 2021. Som datakällor användes DiVA, Unpaywall, ProDiver, ConsortiaManager, "dashboards" vid de förlag universitetet har transformativa avtal med, universitetets ekonomisystem och Altmetric Explorer. Rapporten är en del av stödet till universitetets arbete mot öppen vetenskap och har tagits fram bland annat för att kunna följa upp och utvärdera de transformativa avtal som universitetet slutit med förlag, och för att följa utvecklingen av öppen tillgång och kostnader över tid. Rapporten ska också ses som ett stöd i diskussioner om finansiering och administration av kostnader för publicering i öppet tillgängliga tidskrifter.

This study characterizes the response of the microbial communities of a laboratory-scale mesophilic biogas process, fed with a synthetic substrate based on cellulose and egg albumin, to single pulses of glucose overloading (15 or 25 times the daily feed based on VS). The microbial biomass and community structure were determined from analyses of membrane phospholipids. The ratio between phospholipid fatty acids (PLFAs; eubacteria and eucaryotes) and di-ethers (PLEL; archaea) suggested that methanogens constituted 4-8% of the microbial biomass. The glucose addition resulted in transient increases in the total biomass of eubacteria while there were only small changes in community structure. The total gas production rate increased, while the relative methane content of the biogas and the alkalinity decreased. However, the biomass of methanogens was not affected by the glucose addition. The results show that the microbial communities of biogas processes can respond quickly to changes in the feeding rate. The glucose overload resulted in a transient general stimulation of degradation rates and almost a doubling of eubacterial biomass, although the biomass increase corresponded to only 7% of the glucose C added. (C) 2003 Elsevier Science Ltd. All rights reserved.

The use of electronic gas sensors and near-infrared spectroscopy (NIR) to monitor the dynamics in a biogas process was evaluated using multivariate data analysis. The digester, a completely stirred 81 tank reactor fed with a mixture of cellulose, albumin and minerals, was exposed to an overload of glucose after which monitoring of electronic gas sensor responses, NIR spectra as well as traditional chemical variables and analysis of microbial community structure were done. The responses from an array of electronic gas sensors consisting of MOS and MOSFET-sensors were correlated against volatile compounds in the headspace using partial least square (PLS) regressions. The root mean square error of prediction (RMSEP) was 0.15 g/l for acetate in the range of 0.14-1.72 g/l and the RMSEP for methane was 2.3% in the range of 27-73%. Selected wavelengths from the second derivative of the original NIR spectra (400-2500 nm) resulted in a PLS-model for predicting microbial biomass, measured as total phospholipid fatty acids, with a RMSEP of 9 nmol/ml in the range of 163-293 nmol/ml. The NIR model developed for acetate had a RMSEP of 0.20 g/l within the range of 0.14-1.72 g/l. The results clearly show that both NIR and an array of electronic gas sensors can provide simultaneous non-invasive in situ monitoring of important process variables in anaerobic digesters.