Historically, the subject of music in Swedish schools has moved from reproducing musical objects to an increasing focus on creativity. There are various qualities that children or students develop through creative work with artistic tools and materials. In the classroom the teacher can design a creative approach, which means, to help to formulate problems and find solutions, use role models and reflect with others. In this chapter, we apply Martin Lackéus’ concept of creating value in teaching and learning. The implementation of his concept is described through the feedback of a teacher and his students who have worked with digital music creation in school.

Introduction. The music subject in schools is currently undergoing a transformation through access to digital tools that allow students to compose and arrange music without prior instrumental knowledge. The digital tools are in the coming curriculum equated with the previous musical instrument, and offer a unified platform for creative creation and recreation.

Background. By learning different tools, different ways of communicating are offered and different content comes with the tool inquestion. In a music didactic context, the content to be learned is closely associated with the need of mastering the specific tools. In comparison with a more writing-based school subject, the textbook usually constitutes a content. The students then don´t need to mastering new tools as literacy. As a music teacher, you are faced with the choice of choosing tools that has potential for rich content and understanding of musical symbols and building-blocks. The curriculum (Lgr11), in this case regarding school years 7-9, states three main areas of goals in the subject of music, which are respectively about creating and making music, learning the tools and concepts and putting music in a context. If students have to choose between several different meaningful tools, less time is given to engage themselves in the music's symbols, genre and subject-specific concepts. Traditional musical instruments are complicated tools, not least because they require students’ practice to be able to be used with fluency.

Method. In interviews with a teacher who are at the forefront of transformed teaching, qualitative patterns emerge that explain the function of digital tools of music in school. The aim is to discuss the importance of choosing an entrance in music education that is close to the students' pre-understanding and that increases their knowledge of the music's content.

The objectives of this study are to refine and develop how cooperation between music education students and school children might be conducted and the difficulties and gains in the process. The goals are development of the music teacher education, the music education at the school and also didactical and personal skills and development of the students and children involved.The school chosen for the project is situated in an area with socio-economic disadvantages and many immigrant children. It is also known for having committed teachers working with music and other artforms. The school has twice been external funded for working in cooperation with the local municipal school of art.This study focuses on a music teacher education department at a university which have a project where first year students teach and cooperate with schoolchildren, about 10 years old. The students have met the children four times during four weeks and the project ended with a concert where the children and the students made music together. The project was followed by a researcher, who also was one of the teachers in the project. Another researcher, not personally involved in the study, have conducted interviews to catch the students view of their work with the children and their view on the children’s and their own knowledge and development.Music and other artforms are sometimes viewed on, or used, as problem solvers in educational contexts. Especially socio-economical vulnerable areas have been targeted to different kinds of projects, something music education students must have awareness of and tools to work with. This presentation focuses on the development of the project, and the outcomes of the project regarding the children and students involved as well as for the institutions involved.

Syftet med denna studie är att förfina och utveckla hur samarbete mellan musiklärarstuderande och skolbarn kan genomföras och svårigheter och vinster med processen. Målen är att utveckla musiklärarutbildningen och musikutbildningen på skolan. I projektet är också centralt med utveckling av didaktisk kunskap och personlig utveckling av studenterna och de barn som berörs.

Skolan som valts ut för projektet ligger i ett område med socioekonomiska utmaningar. Skolan är känd för att ha engagerade lärare som arbetar med musik och andra konstformer och har två gånger fått extern finansiering för att samarbeta med den lokala kommunala kulturskolan.

Denna studie fokuserar på ett projekt där förstaårsstuderande ämneslärare i musik lär och samarbetar med skolbarn i årskurs fem. Studenterna har träffat barnen fyra gånger under fyra veckor och projektet avslutades med en konsert där barnen och eleverna spelade tillsammans. Projektet följdes av en forskare, som också var en av lärarna i projektet. En annan forskare, som inte undervisar i projektet, har genomfört intervjuer med studenterna att synliggöra deras arbete med barnen och deras syn på barnens och sina egna kunskaper och utveckling.

Musik och andra konstformer betraktas ibland, eller används, som problemlösare i pedagogiska sammanhang. Särskilt socioekonomiska sårbara områden har inriktats på olika typer av projekt, något musiklärarstudenter bör ha medvetenhet om och verktyg att arbeta med. Denna presentation fokuserar på projektets utveckling och projektets resultat avseende de involverade barnen och studenterna samt de berörda institutionerna.

Det föreligger ett behov i förskollärarutbildningen samt i förskolans vardagliga praktik av ett tydligare pedagogiskt fokus mot musisk-motorisk inlärning och yngre barns övergripande samt specifika lärande i och genom musik och rörelse. Det musikpedagogiska fältet för yngre barn bör därför utvecklas tydligare mot rörelseinnehållet (idrottsforskning). Ett sådant tvärvetenskapligt innehåll utmanar musikpedagogikämnet mot nya pedagogiska vinster, när vi därtill även implementerar samtida hjärnforskning om hjärna och kultur. Här finns ett kunskapsområde som exempelvis förenar språkutveckling med musikalisk utveckling. Ett sådant samband kan förstås som auditiv stimulans och vokal performans förstärkt genom rörelse. Musisk aktivitet som motorisk träning har, enligt ett urval av forskning nedan, förmåga att stödja och utveckla specifika ”skills” som i sin tur har betydelse för barns kognitiva förmåga. Det öppnar en möjlighet för en fördjupad  musisk-motorisk förskolepedagogik, samt en ökad medvetenhet att i lärarutbildningen öka kunskapen om musikens och rörelsens funktion i barns sociala, motoriska och kognitiva utveckling. Ordet  musisk står för musikaliska aktiviteter som stödjer rim, ramsor, sång och rytmik i förskolan (se exempelvis Uddén, 2004). Förutom dessa vill med sådana aktiviteter lägga till barns spel på instrument, inte endast rytminstrument, utan gärna fingermotoriska instrument som ukulele och violin.

Begreppet estetiska lärprocesser är i viss mån etablerat inom forskning men framförallt inom högskolans pedagogiska praktik. Begreppet är dock svårhanterligt och  för lite utforskat med pragmatisk konsekvens för en skolkontext. Musik som estetik associeras exempelvis med sinnlighet och de sköna konsterna, vilket riskerar attbli en skön anakronism när utbildningen rationaliseras och marknadsanpassas. Estetik på traditionell grund har framförallt en funktion som symboliskt språk där människor får syn på sig själva. Denna funktion har fortfarande stor betydelse i en lärarutbildning som vill skapa plats för upplevelser och personlig utveckling för de kommande eleverna och barnen i förskolan. Jag ser dock ett behov av att utvidga musikämnet för barn och ungdomar mot en pragmatisk och samtida inriktning.Det som föregår begreppskonstruktionen (musisk-motorisk) i fråga, är det nya intresse för musik-och idrottsämnet som uppmärksammas av hjärnforskare (se exempelvis Klingberg, 2014). Av denna forskning framlyfts musikaliska aktiviteter som främjar finmotorik och grovmotorik som grund för lärande. Försök görs från hjärnforskningens sida att applicera dessa nya rön i pedagogisk teoribildning,men detta senare fält måste närma sig dessa ofta välfinansierade forskningsrön utifrån sin egen begreppsbildning. Det är därför intressant att från en pedagogisk horisont närma sig hjärnforskningens resultat i ett musikpedagogiskt/pedagogiskt sammanhang. Begreppet ”musisk-motoriska lärprocesser” visar exempelvis hur aktiviteter integrerar motorisk kunskap i kroppen och lägger grund för kognition. Pedagogikämnet står idag och identifierar sig mot större begreppsbildningar som utbildningsvetenskap, men är självt till sin natur tvärvetenskapligt med ursprung inom bland annat inlärningsteori, socialpsykologi samt utvecklingspsykologi.Jag ser det därför som angeläget att diskutera hur pedagogiken håller sig fortsatt tvärvetenskaplig mot nya områden: i vår tid mot hjärnforskning som undersöker musikens funktion som grundläggande för högre kognition, och att vi sätter pedagogiskt fokus på aktiviteter som har värde för barns kognitiva, sociala och fysiska utveckling. Detta bör tydligt ta plats i lärarutbildningens musikundervisning, framförallt mot yngre barn, genom vetenskapliggörande som är rykande aktuellt och angeläget för en utvidgad förståelse för ämnets betydelse i barns utveckling.

This chapter is based on the author's doctoral thesis. She provides an account of a project on creativity in music education, more specifically a musical classroom for developing creativity. The aim of the study is to find examples or mechanisms of creative pedagogy. This study complements the current tradition for studying methods in teaching and learning music. Creative, prescriptive, and communicative designs of teaching and learning interact during sessions of music making. The empirical findings enable a discussion of the conditions that define creative music making as art and/or play as a socio-cultural activity.

Baserat på min forskning, på iakttagelser och reflektion i min undervisningsvardag, vill jag i ett kommande bokkapitel problematisera de estetiska ämnenas kreativa potential samt den kompetens som förväntas utvecklas genom de estetiska ämnenas medverkan i ett tematiskt eller integrativt kursinnehåll i förskollärarutbildningen. När estetlärare och forskare utmanar studenterna i en workshop eller i ett inspirationssammanhang blir en del studenter ofta osäkra inför vad som väntar. Andra studenter blir inspirerade av uppgiftens kreativa frihet och utformning. Kanske reaktionen inte endast handlar om mötet med de estetiska formerna (kropp, form och känsla) utan den stora ovana studenterna har med sig genom hela skolsystemet av att ha arbetat med kreativa processer och problembaserat arbete. Undervisningen på högskolan kan inte desto mindre ses som ensidig i sin utformning som föreläsning, hemtentamen eller salstentamen. Det skulle krävas flera skilda och utmanande undervisningsformer för att utveckla vad Dewey kallar en kreativ vana hos studenterna (Dewey, 1910). En uppdelning av teori och praktik som inte förnyas genom handling och problemlösning leder till en förståelse av teori som något statiskt och en gång given. Dessa attityder möter vi lärare i studenternas rätt-och-fel-tänkande. Kunskap är dock alltid tillfällig i bemärkelsen att den ska omsättas och pröva sin relevans i handling. Handlingen ifråga ska utvecklas inom alla ämnen får att stödja ett intelligent lärande som innebär en kognitiv reflektion över situationen (Biesta & Burbules, 2003). Hur förstärker en problemlösande metod de estetiska ämnenas plats på förskollärarutbildningen? Här kan jag se att de estetiska ämnena bildar exempel på hur teori och praktisk handling, eller utforskande, samverkar. De praktiskt-estetiska ämnena är helt enkelt olika sätt att utforska genom aktivitet och reflektion.