Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats.

Den trettionionde sammankomsten hölls den 4–6 oktober 2023 i Växjö och arrangerades av Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet. Temat för konferensen var Hållbar svenska, och ambitionen var att öppna för ett brett perspektiv på hållbarhetsfrågor såväl som allmän nordistisk forskning.

Konferensen samlade cirka 170 deltagare och sammanlagt hölls ett nittiotal presentationer – plenarföredrag, sektionsföredrag och posterpresentationer. I denna konferensvolym publiceras, i bearbetad form, 27 av dessa bidrag.

Studien behandlar Folkhälsomyndighetens (FHM) information till allmänheten om covid-19 via återkommande presskonferenser. Syftet är att undersöka metadiskursiva drag i myndighetens information om dödstal och munskydd med fokus på vaghet och säkerhet i de språkliga uttrycken. Teoretiskt och metodiskt utgår studien från den reflexiva metadiskursiva modellen som ser den interpersonella funktionen som grundläggande i all interaktion och som fokuserar yttrandens propositionella innehåll. Materialet utgörs av ett strategiskt urval av sju presskonferenser (2020–2021). Resultatet visar att FHM uttrycker sig med större säkerhet om dödstal än om munskydd. Detta beror sannolikt på att dödstalen kan verifieras statistiskt. FHM:s talespersoner är oftast talarorienterade och använder vi i betydelsen ’FHM’, men de kan också vara lyssnarorienterade genom direktiva anvisningar till allmänheten. I informationen om dödstal förekommer många förstärkande språkliga uttryck. Enligt FHM råder det osäkerhet om munskyddens effekt, och myndigheten intar i denna fråga en position som går emot såväl WHO:s som grannländernas rekommendationer. Det kan vara oklart vem som innefattas i FHM:s vi, dvs. om det betyder ’FHM’, ’vetenskapen’ eller ’vi alla’. Därutöver förekommer många garderande språkliga uttryck och undvikande strategier. FHM:s rekommendationer om munskydd är genomgående explicit direktiva och indirekt talarorienterade; de hänvisar alltid till sina egna smittskyddsåtgärder som inte innefattar användning av munskydd. Studien behandlar en kommunikativt utmanande situation som ett ständigt förändrat pandemiläge utgör. Den metadiskursiva modellen är en adekvat förklaringsmodell som skulle kunna användas av forskare för liknande studier i framtiden.

The study deals with the Public Health Agency’s (FHM) information to the public about covid-19 via recurring press conferences. The aim is to investigate metadiscursive features in the authority’s information on death tolls and face masks, focusing on vagueness and certainty in the linguistic expressions. Theoretically and methodologically, the study is based on the reflexive metadiscursive model which sees the interpersonal function as fundamental in all interaction, and which focuses on the propositional content of the statements. The material consists of a strategic selection of seven press conferences (2020–2021). The result shows that FHM expresses itself with greater certainty about death tolls than about face masks. This is likely because the death toll can be verified statistically. FHM spokespersons are usually speaker-oriented and use we in the sense of ‘FHM’, but they can also be listener-oriented through directive instructions to the public. In the information on death tolls, there are many reinforcing linguistic expressions. According to FHM, there is uncertainty about the effectiveness of face masks, and the authority takes a position on this issue that goes against the recommendations of both the WHO and the neighbouring countries. It may be unclear who is included in FHM’s we, i.e. whether it means ‘FHM’, ‘science’ or ‘all of us’. In addition, there are many hedging language expressions and avoidance strategies. FHM’s recommendations on face masks are consistently explicitly directive and indirectly speaker-oriented; they always refer to their own infection prevention measures that do not include the use of face masks. The study deals with a communicatively challenging situation that a constantly changing pandemic situation constitutes. The metadiscursive model is an adequate explanatory model that could be used by researchers for similar studies in the future.

This article investigates structural patterns of eight recorded press conferences on Covid-19, and how the Public Health Agency of Sweden (PHA) builds trust in its information. The analysis draws on Wodak’s model, using the theoretical and methodological concepts discourse, texts, genres, situatedness, and discourse strand. The press conferences are regularly scheduled, always with the same structure. PHA uses a range of multimodal features with which they interact orally. Tension often arises in the dialogue between PHA and journalists wanting to know about death numbers, the spread of infection, and how citizens should act to stay healthy. Two discourse strands are identified: death numbers and face masks. PHA handles these discourse strands in slightly different ways. Journalists ask about the relatively high Swedish death numbers, which PHA does not deny, but is reluctant to talk about. PHA does not want to acknowledge the usefulness of face masks, saying that other measures are more effective. Both discourse strands pose potential threats to PHA’s trustworthiness. Journalists question why PHA’s death statistics show lower figures than those of other authorities, and they ask about the scientific basis for its face mask strategy, pointing to countries with different approaches.

Kapitlet behandlar lokal och regional identitet i gränstrakterna mellan Frostviken i nordvästra Jämtland och Lierne i Tröndelag, Norge. Med hjälp av djupintervjuer, deltagande observation och autoetnografisk metod urskiljer författarna kollektiva berättelser  med anknytning till lokal och regional identitet på vardera sidan om nationsgränsen. I Lierne finns en positiv syn på den egna kulturen och en stark identifikation med bygden. Frostviksbornas självbild är också positiv, men har påverkats i negativ riktning av den svenska offentliga urbana diskursen.