This study explores how language use in legal settings, particularly criminal trials, is shaped by institutional and social practices. Drawing on insights from Sociolinguistics and Critical Discourse Analysis (van Leeuwen 2008; Fairclough 2010), the research examines how Swedish courts operate through regulated practices that dictate permissible actions. In criminal cases, professionals (such as prosecutors) guide laypeople (such as injured parties and witnesses) through structured questioning. The study analyzes an assault case involving two young men, focusing on how the prosecutor adapts his questioning in court based on the preceding police interrogations. Differences between courtroom testimonies and earlier statements are often addressed through recontextualization, with prosecutors using police records to clarify discrepancies. The research highlights how social practices in court restrict laypeople’s control over their narratives, with legal professionals guiding the content. Additionally, it emphasizes how semantic differences between examinations or memory gaps can be exposed to influence the trial outcome. Overall, the study illustrates the hierarchical dynamics within courtroom interactions.

“Others use my phone” Questioned authorship in Encrochat Groups 

Joacim Lindh & Sofia Ask

Linnaeus University

In forensic linguistics, author identification is sometimes used to identify anonymous senders of anonymous letters, threatening messages, forged documents, or other texts significant in police investigations. In this study, we use corpus linguistics to evaluate the reliability of such author identification. We focus on identifying possible individual authors of shorter chat messages produced in an Encrochat group active in 2020. Suspects often deny having written the statements in the chats, claiming they frequently lend their encrypted phone to others. The aim of this study is to use linguistic analyses to investigate whether one or several people use the same alias. We pose the following questions:

What variation in linguistic features are present in chat posts from the same alias? Can the analysis indicate whether different authors are involved?

How likely is it that multiple people use the alias in the analyzed chat?

The material consists of chat messages with nine different aliases, totaling 64,076 words. We analyze all chat posts by one alias, which we call John Doe. In the preliminary investigation, John Doe denies his involvement in the alleged crime, and claims others have used his Encrophone. The preliminary investigation material is a public document, but since it involves serious criminal activities, all aliases have been anonymized. The method used is quantitative, focusing on word frequency and functional words, N-grams (combinations of two or more words that form patterns), and lexical variation. A preliminary result is that it is possible to draw plausible conclusions about individuals’ written language features and assess the probability that one or several people have used the same phone to plan their criminal activities.

Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats.

Den trettionionde sammankomsten hölls den 4–6 oktober 2023 i Växjö och arrangerades av Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet. Temat för konferensen var Hållbar svenska, och ambitionen var att öppna för ett brett perspektiv på hållbarhetsfrågor såväl som allmän nordistisk forskning.

Konferensen samlade cirka 170 deltagare och sammanlagt hölls ett nittiotal presentationer – plenarföredrag, sektionsföredrag och posterpresentationer. I denna konferensvolym publiceras, i bearbetad form, 27 av dessa bidrag.

Vem har använt din telefon? Författarbestämningar i encrochattgrupper

Inom rättslingvistik används författarbestämningar för att identifiera anonyma avsändare, för att avgöra vem som skrivit anonyma brev, hotmeddelanden, falska dokument eller andra texter som kan få betydelse i pågående utredningar (Coulthard m.fl. 2016). I den här studien använder vi korpuslingvistik för att pröva olika metoder för identifikation av enskilda upphovspersoner till kortare chattmeddelanden som producerats i en encrochattgrupp som var aktiv 2020. Misstänkta förnekar ofta att de står bakom utsagorna i chattarna, och menar att de delar telefon och därmed alias med flera andra.

Syftet är att med hjälp av språkliga analyser undersöka om det kan vara en eller flera personer som använder samma alias. Vi ställer följande frågor:

Vilka språkliga särdrag finns i chattinlägg från ett och samma alias, och kan analysen indikera att det rör sig om en eller flera upphovsmän?

Hur sannolikt är det att flera personer använder samma alias?

Materialet utgörs chattmeddelanden med 9 olika alias, totalt 64 076 ord. Av dessa analyseras alla utsagor av ett alias vi kallar X, som i förundersökningen hävdar att andra använt hans encrotelefon. Materialet är offentlig handling, men eftersom innehållet berör kriminella aktiviteter har alla alias anonymiserats. Metoden som används är kvantitativ med fokus på ordfrekvens och funktionella ord, N-grams (kombinationer av två eller flera ord som bildar mönster) och lexikal variation (Adolphs m.fl. 2007, Baker m.fl. 2008, Fink 2008, Tripathy m.fl. 2016). Ett preliminärt resultat är att N-gramsökningar är mest verkningsfullt, eftersom vi kan dra slutsatser om enskildas skriftspråkliga särdrag och visa om det är sannolikt att det är en eller flera personer som har använt samma telefon för att planera sina brottsliga gärningar.

Litteratur

Adolphs, Svenja, Brown, Brian, Carter, Ronald, Crawford, Paul & Sahota, Opinder (2007). Applying corpus 

linguistics in a health care context”. Journal of Applied Linguistics and Professional Practice. 1 (1), s. 9–28.

Baker, Paul, Gabrielatos, Costas, Khosravinik, Majid, Krzyżanowski, Michał, McEnery, Tony & Wodak, Ruth 

2008. A useful methodological synergy? Combining critical discourse analysis and corpus linguistics to examine discourses of refugees and asylum seekers in the UK press. Discourse & Society. 19 (3), s. 273–306.

Coulthard, Malcolm, Johnson, Alison & Wright, David. 2016. An Introduction to Forensic Linguistics: 

Language in Evidence, Taylor & Francis Group. 

Fink, Gernot. 2008. Markov Models for Pattern Recognition. From Theory to Applications. Springer, Berlin, 

Heidelberg.

Tripathy, Abinash, Agrawal, Ankit & Kumar Rath, Santanu. 2016. Classification of sentiment reviews using n-

gram machine learning approach. Expert Systems with Applications, Volume 57, s. 117–126