Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll och exekutiva funktioner. Kvinnor diagnostiseras ofta senare än män, då symtomen ofta internaliseras eller maskeras. Sen diagnostisering kan innebära oupptäckta svårigheter, vilket kan påverka psykisk hälsa, självbild och upplevelsen av vården. Detta gör ämnet relevant för allmänsjuksköterskan som har en viktig roll i personcentrerad vård. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att erhålla en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen genomfördes genom litteratursökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier och kvalitetsgranskades. Analysen genomfördes som en integrerande sammanställning inspirerad av metasyntes enligt Fribergs analysmodell. Totalt inkluderades 15 artiklar i uppsatsen. Resultat: Resultatet visade att en ADHD-diagnos i vuxen ålder ofta upplevdes som en vändpunkt i kvinnornas liv. Diagnosen bidrog till ökad självförståelse och möjliggjorde en omtolkning av tidigare upplevelser av otillräcklighet och utanförskap. Samtidigt väckte diagnosen känslor av lättnad, sorg, ilska och frustration över uteblivet stöd tidigare i livet. Kvinnorna beskrev även kvarstående vardagliga svårigheter och psykisk ohälsa. Vidare framkom upplevelser av stigma, bristande förståelse och otillräckligt stöd från vård och omgivning. Slutsats: Kvinnors upplevelser av att erhålla en ADHD-diagnos i vuxen ålder präglas av ökad självförståelse och en omtolkning av tidigare upplevelser. Diagnosen kan bidra till ökad självacceptans, men behovet av stöd kvarstår. Resultatet belyser vikten av ökad kunskap om ADHD hos kvinnor samt behovet av personcentrerad och individanpassad omvårdnad.