Syftet med denna studie är att jämföra lättlästa texter på kommunala webbplatser som riktar sig till vuxna läsare. Studien ger även en bild av hur lättlästa texter ser ut 2021. Fyra av de tio största kommunerna har lättlästversioner och klarspråksversioner om mitt valda ämne godmanskap. Av dessa fyra väljs Helsingborgs stad och Linköpings kommun lättlästa versioner eftersom endast dessa två är längre självständiga texter. Frågorna i studien är hur de två längre lättlästa texterna skiljer sig åt sett till läsbarhetsfaktorer, lexikogrammatik samt om råd för lättläst följs. Metoden för att jämföra texternas läsbarhetsfaktorer är att beräkna textmått med en automatisk lixräknare (lix.se). Läsbarheten sett till lexikogrammatik analyseras med en teoretisk analysmodell i Hellspong & Ledin (1997) kombinerat med lättlästråd. Frasanpassat radfall är ett specifikt råd för lättläst vars tillämpningen analyseras genom att räkna frasbrytningar. Textanalysen har tre delar. Första jämförelsen gäller meningslängd, andel långa ord, lix och ovix som även jämförs med mått för lättläst svenska (Lange & Melin 1995). Den andra jämförelsen gäller texternas svåra ord, inskjutna bisatser, fundamentlängd och personlig ton. Den tredje jämförelsen gäller frasanpassat radfall. Resultatet visar att Helsingborgstexten är mer lättläst än Linköpingstexten sett till läsbarhetsfaktorerna och frasanpassat radfall. Vid jämförelse av de båda texterna på ordnivå så är Linköpingstexten mindre lättläst än Helsingborgstexten sett till andel potentiellt svåra ord. Linköpingstexten är mer lättläst än Helsingborgstexten sett till antalet inskjutna bisatser, men inte fundamentlängden. Helsingborgstexten är mer lättläst än Linköpingstexten sett till personlig ton.