This study analyzes the semiotic resources in two versions of Vårdguiden's web text about tick bites: one longer version and one in easy Swedish. The aim is to identify and compare the prior knowledge and information need of each versions' model reader. This study is theoretically grounded in social semiotics and health literacy. The method consists of three multimodal text analyzes with ideational, interpersonal and textual sub-analyses. 

Both versions presupposing several actual, practical and mental prior knowledge of the model reader. The information need of the versions' model reader is both common and separate. Both versions also presupposing that the model reader needs informing, explanatory, instructive and reassuring messages with a multimodal and multi-sequential presentation. The longer version presupposes more comprehensive prior knowledge and larger information needs. The version in easy Swedish though presupposes some prior knowledge which is not assumed in the longer version. For example, it is prior knowledge of how a tick bite looks like and the prior knowledges which is required when photographic close-ups should be interpreted. The version in easy Swedish also and presupposes larger needs for explanations and instructions.

The results hinting what the versions presuppose of the empirical reader and prompting a discussion about how the versions high demands for health literacy can impede the reader friendliness. However, the results show that the versions' design creates possibilities for broad groups to assimilate the content. The study highlights some important challenges which are relevant when texts should be adapted to broad groups.

I studien analyseras två versioner av 1177 Vårdguidens text om fästingbett: en längre version och en version på lätt svenska. Syftet är att identifiera och jämföra de förkunskaper och behov av information som förutsätts hos versionernas modelläsare. Studien är teoretiskt grundad i sociosemiotik och hälsolitteracitet. Metoden består av tre multimodala textanalyser med ideationella, interpersonella och textuella delanalyser.

Båda versionerna förutsätter flera faktiska, praktiska och mentala förkunskaper hos modelläsaren. Behoven av information hos versionernas modelläsare är dels gemensamma, dels skilda. Båda versionerna förutsätter att modelläsaren behöver informerande, förklarande, instruerande och lugnande budskap som presenteras multimodalt och multisekventiellt. Den längre versionen förutsätter mer omfattande förkunskaper och större behov av information. Versionen på lätt svenska förutsätter dock några förkunskaper som inte förutsätts i den längre versionen. Det är till exempel förkunskaper om hur ett fästingbett ser ut och de förkunskaper som krävs för att kunna tolka fotografiska närbilder. Versionen på lätt svenska förutsätter även att modelläsaren behöver fler förklaringar och instruerande budskap.

Resultaten antyder vad versionerna förutsätter hos de empiriska mottagarna och föranleder en diskussion om hur versionernas höga krav på hälsolitteracitet kan hindra brukarvänligheten. Resultaten visar dock att versionernas utformning ger möjligheter för breda grupper att tillgodogöra sig innehållet. Studien belyser några viktiga utmaningar som är relevanta när texter ska mottagaranpassas till breda grupper.