Tidigare forskning nämner att vi alla är olika, och det är i dessa olikheter som konflikter orsakas (Friberg & Hakvoort, 2020). Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärarna uppfattar och beskriver, hanterar och löser konflikter mellan barnen i förskolegårdens utemiljö. Frågeställningarna lyder: Hur uppfattar förskollärarna vad som orsakar konflikterna mellan barnen i förskolegårdens utemiljö? Och hur beskriver förskollärarna sina strategier för konflikthanteringen mellan barnen i förskolegårdens utemiljö?Studien är kvalitativ och via forskningsstrategin ansikte mot ansikte samlades datamaterialet in. Urvalet av undersökningspopulationen är fem förskollärare med minst tre års erfarenhet i konflikthantering, mellan barn i åldrarna tre till fem år. Då forskningen är deduktiv sammanfördes det kvalitativa datamaterialet med Szklarskis (1996) fyra konfliktrelaterade orsaker, samt med Malténs (1998) fyra konflikthanteringsstrategier. Resultatet visar att Szklarskis (1996) objekt-, princip- och individrelaterade orsaker är framstående om hur konflikter orsakas mellan barnen i förskolegårdens utemiljö. Angående hur förskollärarna beskriver sina strategier i konflikthanteringen, synliggör två av fem förskollärare fortbildning i lågaffektivt bemötande som effektivt, medan de andra tre förlitar sig på sin erfarenhet. Alla förskollärarna lyfter fram att samtal, förhandling och medling är de mest väsentliga verktygen i konflikthanteringsprocessen. Dessa utmärkande verktyg går att koppla samman med Malténs (1998) konflikthanteringstrategi samverkansstrategi.