Denna artikel undersöker hur språk och integration tas upp i svenska valrörelser med fokus på valrörelsen 2022. Språkfrågor har inte haft en framträdande roll i svensk politik men blivit alltmer omdiskuterade i samband med frågor om invandring och integration, inte minst inför valet 2022. Artikeln presenterar två delundersökningar som utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv på ämnes i texter. Båda undersökningarna gör analyser av valmanifest där den första delundersökningen ger en översikt av hur språk- och integrationsämnen fått utrymme i tidigare valrörelser. Huvudundersökningen analyserar valmanifest från riksdagspartierna inför valet 2022 och har tre resultatteman. 1) Ett bristperspektiv när det gäller invandrares språkkunskaper som återkommer hos flera partier och som skiljer sig från tidigare valrörelser. 2) Betoning på kunskapskrav i svenska för att kunna etablera sig i det svenska samhället och 3) att aktuella partier bidrar till ett svenskspråkigt samhälle genom att erbjuda utbildning. Resultaten visar en förskjutning mot att ett ensidigt bristperspektiv alltmer dominerar debatten om språk och integration samt att frågor om språk ofta verkar användas som underlag för andra integrationsfrågor som sysselsättning eller utanförskap.