Ett kosttillskott med uppiggande effekt önskades av företaget Cederroth AB. Kosttillskottet som önskades skulle vara i pulverform och packas i 4 g portionspåsar som enkelt kan blandas med vatten och intas vid trötthet. Kosttillskottet skulle baseras på vitaminer och växtextrakt som har uppiggande effekt. Många av växtextrakten som var vanligt förekommande i kosttillskott påstås ha adaptogen effekt dvs. reglera kroppen till homeostas utan bieffekter. Växtextrakt som påstås ha en ”adaptogen” effekt förkastades i den slutgiltiga receptformuleringen. Det anses inte finnas tillräckligt med vetenskapligt stöd för dessa påståenden. Istället användes guaranaextrakt vars aktiva substans är koffein. Koffein har en uppiggande effekt som inte bara är väl dokumenterad utan även välkänd av gemene man.

Växtextrakt och bärextrakt testades enskilt för att undersöka dess egenskaper i lösning med vatten. Utifrån resultaten som erhölls från de enskilda testen kunde recept formuleras. Batcher om 0,5 kg blandades utifrån receptformuleringarna och vidareutvecklades tills ett bra recept erhölls. Den färdigutvecklade receptformuleringen blandades i en större skala (5 kg pilotblandning) i Y-konsblandare. Partiklarnas storlek i ett pulver är en avgörande faktor för dess homogenitet. Partikelstorlek för var och en av ingredienserna som ingick i receptformuleringen bestämdes genom siktning och därefter siktades även blandningen. Partikelstorleken mellan de enskilda ingredienser i den färdiga blandningen skiljde sig tillräckligt mycket för att kunna orsaka en segregering (<0,063 till >0,315 mm i diameter). Askorbinsyrahalten i olika positioner i pilotblandningen bestämdes med hjälp av titrering, och användes som indikation på blandningens homogeniteten. Halten testades i botten, mitten och toppen av Y-konsblandaren där prov som hypotetiskt innehöll 20 mg askorbinsyra visade sig innehålla 19,60 (toppen av blandaren), 19,83 (mitten) respektive 19,76 mg (botten av blandaren).

Askorbinsyran hade en relativ stor partikelstorlek (<0,315 >0,100 mm i diameter), men fördelade sig jämnt i blandningen. Produkten ansågs vara bra med anseende på löslighets- och pulveregenskaper och klarar därmed dessa kriterier inför eventuell storskalig produktion.

För att undersöka surheten mättes pH på blandningen löst i kranvatten. Eftersom produkten önskades syrlig när den lösts upp i kranvatten så rekommenderade Cederroth pH 4,5 för optimal syrlighet. pH mättes till 4,3 vilket ansågs vara acceptabelt.

Ett smaktest gjordes där åtta testpersonerna bedömde vilka smaker de kände, vilken grad de kände smaken samt smakupplevelsen. Cederroth önskade en syrlig produkt med en viss sötma och enligt testpersonerna var produkten syrlig och kanske lite för söt. Testpersonerna gav ett samlat betyg som är över godkänd (61/80 där över 40 anses vara godkänt). Ett försök som bör inkluderas innan produktion är bestämning av koffeinhalt i olika delar av blandningen för att kontrollera homogen fördelning av den aktiva substansen.