Vilka konstruktioner som Äar mÄojliga eller inte mÄojliga i ett sprºak kan tyckas varaen enkel frºaga som har ett objektivt svar. I praktiken visar det sig att det inte allsÄar sºa lÄatt att kategorisera konstruktioner som grammatiska eller ogrammatiska.Till att bÄorja med sºa verkar en tvºadelad klassi¯cering av uttryck i grammatisk{ogrammatisk vara alldeles fÄor grov. Dessutom har infÄodda talare olika uppfattningom vad som ska klassi¯ceras som grammatiskt och ogrammatiskt. Det ¯nns ocksºaen hel del andra faktorer som pºaverkar en talares bedÄomning av grammatikalitet.Det kan rÄora sig om sºa enkla faktorer som enskilda ord eller lÄangden pºa en mening.I en studie av passiva konstruktioner i ¯nska ¯ck experimentets deltagare, ¯nskamodersmºalstalare, rangordna 50 meningar efter grammatikalitet. Metoden somanvÄandes kallas 'magnitude estimation' och insamlingen av data skedde med hjÄalpav ett webbaserat datainsamlingsprogram, webexp. I det hÄar fÄoredraget kommerjag att presentera dels metoden, som ursprungligen anvÄants inom psykofysik fÄoratt mÄata fÄorsÄokspersoners upplevelser av fysisk stimuli, sºasom ljusfÄorÄandringaroch smÄarta, och dels det webbaserade datainsamlingsprogrammet. Jag kommerocksºa att diskutera de faktorer som verkar pºaverka deltagarnas uppfattning omgrammatikalitet i experimentet.