Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.

Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar. Fördelarna med åtgärden är att det kan bidra till en mer jämställd arbetsmarknad. Det kan även öka medvetenheten om den strukturella diskriminering som sker på den svenska arbetsmarknaden av personer med utländsk etnicitet. Risken finns att åtgärden leder till segmentering istället för integrering av etniska minoriteter. Åtgärden spås få en låg användning då både fackföreningar och andra organisationer på arbetsmarknaden är skeptiska. Det finns ett flertal praktiska problem, främst målgruppsavgränsning och registrering. Att avgränsa och definiera så att alla utsatta grupper gynnas av åtgärden är svårt. Positiv särbehandling måste ske inom ett målinriktat arbete. I ett målinriktat arbete är kartläggning viktigt vilket gör att registrering har fått en central roll. Registrering av etnicitet är förbjudet enligt PUL och är integritetskränkande vilket gör registrering problematisk. Det finns en misstänksamhet mot registrering av etniska minioriteter grundat i historiska händelser.  

Positiv etnisk särbehandling borde gynna alla klasser i samhället då etnicitet läggs större vikt än klasstillhörighet vid en anställningssituation. Det har visats att högre klasser är mer tillåtande mot invandrare och andra minioriteter. En slutsats kan då dras att individer från högre klasser i högre utsträckning kommer gynnas av åtgärden.

The purpose of this study is to investigate the possibilities to establish positive discrimination and to understand what benefits and disadvantages it could bring. In order to achieve an understanding, a description of the current legal situation regarding positive discrimination has been done in the study. One part of the analysis is done by using an intersectional perspective. By using this method, the crossline and connections between different categories such as gender, class, sexuality etc. is investigated. The study has been written with the right dogmatic approach and from a social science perspective.

The legal grounds to use positive discrimination are narrow and the legislation and regulations are assumed by the EU. This action can contribute to a more equal labour market. In addition, it can increase the awareness of the structural discrimination that people with foreign ethnical background experience. A potential risk is that positive discrimination may lead to segmentation instead of integration of ethnical minorities. The chances that such an action would be used are predicted as small, due to unions and other organizations on the labor market being sceptic. There are several practical problems, the primary challenge is to establish clear target groups and registration. Making sure that benefits are reached by vulnerable minorities is hard. Positive discrimination requires working with structured action plans, in this work, registration is important. Registration of ethnicity is forbidden according to Swedish law, PUL, and is intrusive making the registration an issue. Based on historical events ethnical minorities have a suspicion against registration.

Positive ethnical discrimination should favor all classes in society since ethnicity often is more valuated than class in case of employment. It has been showed that higher classes are more permissive against immigrants and other minorities. Leading to a conclusion that individuals coming from higher classes, will most likely be the most beneficial group.