Background: State self-control has been proposed to influence sport and exercise performance, but the literature varies considerably in participant populations, experimental manipulations, and performance outcomes.

Aim: This scoping review aimed to map how state self-control exertion has been investigated in healthy adults and summarize its reported effects on subsequent sport and exercise performance.

Methods: Systematic searches were conducted in PsycINFO, SPORTDiscus, PubMed, and Scopus. Studies were included if they experimentally manipulated state self-control within a sequential-task paradigm and assessed a subsequent sport or exercise performance outcome. Data were extracted on study characteristics, manipulations, regulatory processes, performance tasks, and findings.

Results: Twenty-six studies published between 2010 and 2024 were included. Most used modified Stroop or transcription tasks and primarily examined response inhibition. Prior self-control exertion was generally associated with impaired endurance, resistance, and sport-specific performance, although several studies reported mixed, context-dependent, or null effects. No single psychological mechanism consistently explained the observed impairments.

Conclusion: Prior state self-control exertion was generally associated with impaired subsequent sport and exercise performance, although the effects varied across studies and were not consistently explained by a single underlying mechanism.

Bakgrund: Situationsbunden självkontroll (state self-control) har föreslagits påverka idrotts- och träningsprestation, men litteraturen varierar avsevärt avseende deltagarpopulationer, experimentella manipulationer och prestationsutfall.

Syfte: Denna litteraturöversikt (scoping review) syftade till att kartlägga hur utövande av situationsbunden självkontroll har undersökts hos friska vuxna och att sammanfatta dess rapporterade effekter på efterföljande idrotts- och träningsprestation.

Metod: Systematiska sökningar genomfördes i PsycINFO, SPORTDiscus, PubMed och Scopus. Studier inkluderades om de experimentellt manipulerade situationsbunden självkontroll inom ett sekventiellt uppgiftsparadigm och bedömde ett efterföljande utfall relaterat till idrotts- eller träningsprestation. Data extraherades avseende studiekarakteristika, manipulationer, regulatoriska processer, prestationsuppgifter och resultat.

Resultat: Tjugosex studier publicerade mellan 2010 och 2024 inkluderades. De flesta använde modifierade Stroop- eller transkriptionsuppgifter och undersökte främst responshämning. Tidigare utövande av självkontroll var generellt associerat med försämrad uthållighet, muskulär uthållighet och idrottsspecifik prestation, även om flera studier rapporterade blandade, kontextberoende eller uteblivna effekter. Ingen enskild psykologisk mekanism förklarade konsekvent de observerade försämringarna.

Slutsats: Tidigare utövande av situationsbunden självkontroll var generellt associerat med försämrad efterföljande idrotts- och träningsprestation, även om effekterna varierade mellan studier och inte konsekvent kunde förklaras av en enskild bakomliggande mekanism.