Bakgrund: Enligt nationella kliniska riktlinjer rekommenderas individer med mycket hög risk för allvarlig pneumokocksjukdom ett konjugatvaccin för förstärkt skydd. Utifrån dessa riktlinjer har Smittskydd Stockholm tagit fram ett kliniskt beslutsstöd i form av ett vaccinationsschema som ska stödja vårdgivare vid ordination av vaccin. Tidigare studier har pekat på utmaningar när det gäller implementering av kliniska riktlinjer i verksamheterna. Kliniska beslutsstöd har visat potential att underlätta införandet av riktlinjer, öka följsamheten dessa och därigenom stärka patientsäkerheten.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om ett digitalt kliniskt beslutsstöd i form av en notis i dokumentationssystemet Vaccinera, som uppmärksammar ordinatören på att en individ har mycket hög risk för allvarlig pneumokocksjukdom, kan bidra till ökad följsamhet till kliniska riktlinjer för förstärkt pneumokockvaccination.

Metod: Detta är en kvantitativ, kvasiexperimentell före‑ och efterstudie baserad på registerdata från vaccindokumentationssystemet Vaccinera. Interventionen i denna hälsoinformatiska studie är ett kliniskt beslutsstöd i form av en notis som uppmärksammar ordinatören på individer med mycket hög risk för allvarlig pneumokocksjukdom. För att analysera förändringar i följsamhet till de kliniska riktlinjerna efter införande av denna notis användes logistisk regressionsanalys och Pearson´s chi-två‑test.

Resultat: Följsamheten till de kliniska riktlinjerna ökade signifikant efter införandet av den digitala notisen med 13,8 procentenheter (p < 0,001; OR 1,75). Följsamheten varierade dock tydligt mellan verksamhetstyperna, både före och efter införandet av notisen. För vårdcentral och vaccinationsmottagning sågs en signifikant ökning av följsamhet efter införandet av notisen. För vårdcentral steg följsamheten med 7,3 procentenheter (p < 0,001; OR 1,88) och för vaccinationsmottagning 15,4 procentenheter (p < 0,001; OR 1,91). För övriga verksamhetstyper sågs ingen signifikant skillnad.

Slutsats: I en alltmer pressad vårdmiljö med ökade krav på effektivitet kan digitala kliniska beslutsstöd bidra till effektivare arbetsflöden och en hög patientsäkerhet. Men även om denna studie visar att ett digitalt kliniskt beslutsstöd kan öka den totala följsamheten till kliniska riktlinjer så visar den stora variationen av effekten i de olika verksamhetstyperna att digitalisering och digitala beslutsstöd inte är den enda lösningen i en fortsatt utveckling av hälso- och sjukvårdens verksamheter. 

Background: According to national clinical guidelines, individuals at very high risk of severe pneumococcal disease are recommended a conjugate vaccine to ensure enhanced protection. Based on these guidelines, Smittskydd Stockholm has developed a clinical decision support tool in the form of a vaccination schedule intended to assist healthcare providers when prescribing vaccines. Previous studies have identified challenges related to the implementation of clinical guidelines in healthcare settings. Clinical decision support tools have shown potential to facilitate the adoption of guidelines, increase adherence to them, and thereby strengthen patient safety.

Aim: The aim of this study is to examine whether a digital clinical decision support, in the form of a notification in the documentation system Vaccinera that alerts the prescriber when an individual is at very high risk of severe pneumococcal disease, can contribute to improved adherence to clinical guidelines for pneumococcal vaccination.

Method: This is a quantitative, quasi‑experimental pre‑ and post‑intervention study based on registry data from the vaccination documentation system Vaccinera. The intervention in this health informatics study is a clinical decision support tool in the form of an automated notification that alerts the prescriber to individuals at very high risk of severe pneumococcal disease. To analyze changes in adherence to the clinical guidelines following the introduction of this notification, logistic regression analysis and Pearson´s chi‑square-tests were used.

Results: Adherence to the clinical guidelines increased significantly after the introduction of the digital notification, by 13.8 percentage points (p < 0.001; OR 1.75). Adherence varied clearly between types of healthcare settings, both before and after the notification was introduced. A significant increase in adherence was seen for primary care and vaccination clinics. In primary care, adherence increased by 7.3 percentage points (p < 0.001; OR 1.88), and in vaccination clinics by 15.4 percentage points (p < 0.001; OR 1.91). No significant differences were observed for the other types of healthcare settings. 

Conclusion: In an increasingly pressured healthcare environment with rising demands for efficiency, digital clinical decision support tools may contribute to more efficient workflows and improved patient safety. However, although this study demonstrates that a digital clinical decision support tool can increase overall adherence to clinical guidelines, the substantial variation in effect across different healthcare settings indicates that digitalization and decision support tools alone are not sufficient solutions for the continued development of healthcare services.