lnu.sePublikationer
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kvicksilverhalter före och efter installation av jonavskiljare på tandvårdskliniker
Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för biologi och miljö (BOM).
2026 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Hållbar utveckling
SDG 6: Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla
Abstract [sv]

Kvicksilver (Hg) är ett globalt miljögift med hög toxicitet och förmåga att bioackumuleras i näringskedjor. Trots omfattande regleringar förekommer kvicksilver fortfarande i tandvårdens avloppsvatten till följd av historiska amalgamfyllningar. Traditionella amalgamavskiljare är främst utformade för att avskilja partikelbundet kvicksilver men har begränsad förmåga att fånga upp lösta kvicksilverformer. För att minska dessa utsläpp har kompletterande reningsteknik i form av elektrokemisk jonavskiljning utvecklats.

Syftet med studien var att undersöka hur kvicksilverhalterna i stickprov tagna direkt efter tandvårdsklinikernas avskiljare förändrades efter installation av Atiums jonavskiljare. Studien omfattade 14 tandvårdskliniker i Sverige. Kvicksilverhalter vid den sista mätningen före installation jämfördes med uppmätta halter efter installation.

Resultaten visade att kvicksilverhalterna var lägre efter installation vid 10 av 14 kliniker, medan fyra kliniker uppvisade högre halter. Medelvärdet för samtliga kliniker minskade från 255,6 µg/L vid den sista mätningen före installation till 138,3 µg/L efter installation, motsvarande en reduktion på 45,9 %. De historiska mätningarna visade samtidigt en betydande variation mellan provtagningstillfällen samt en långsiktig nedåtgående trend under perioden 2021–2026.

En styrka med studien var att den genomfördes under normala driftförhållanden vid tandvårdskliniker och med samma typ av stickprovstagning som används i verksamheternas egenkontroll av amalgamavskiljare. De historiska mätserierna möjliggjorde jämförelser över tid och identifiering av kliniker med återkommande förhöjda kvicksilverhalter. Samtidigt innebär verkliga driftförhållanden att många faktorer kan påverka Hg-halterna, såsom verksamhetsbelastning, förekomst av amalgamfyllningar hos patienterna, historiska kvicksilverföroreningar i avloppssystemen och tekniska skillnader mellan kliniker. Eftersom stickproven endast speglar halterna vid provtagningstillfället bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Fortsatta studier med ett större antal kliniker, upprepade provtagningar, nedströms samlingsprovtagning, mätningar av den mängd kvicksilver som samlas upp i Atiums jonavskiljare samt analyser av olika kvicksilverfraktioner behövs för att bättre kunna bedöma jonavskiljarnas effekt på kvicksilverhalterna i de undersökta tandvårdsklinikernas sugsystem.

Abstract [en]

Mercury (Hg) is a global environmental pollutant with high toxicity and a strong tendency to bioaccumulate in food chains. Despite extensive regulations, mercury is still present in dental wastewater as a result of historical dental amalgam fillings. Conventional amalgam separators are primarily designed to remove particulate-bound mercury but have a limited capacity to capture dissolved mercury species. To reduce these emissions, a complementary treatment technology based on electrochemical ion separation has been developed.

The aim of this study was to investigate how mercury concentrations in grab samples collected directly downstream of dental clinic separators changed following the installation of Atium’s ion separation units. The study included 14 dental clinics in Sweden. Mercury concentrations from the last measurement before installation were compared with concentrations measured after installation.

The results showed lower mercury concentrations after installation at 10 of the 14 clinics, while four clinics exhibited higher concentrations. The mean concentration across all clinics decreased from 255,6 µg/L at the last measurement before installation to 138,3 µg/L after installation, corresponding to a reduction of 45,9%. Historical measurements also revealed considerable variation between sampling occasions and a long-term downward trend during the period 2021–2026.

The strength of the study was that it was conducted under normal operating conditions at dental clinics and used the same type of grab sampling as employed in the clinics’ routine monitoring of amalgam separators. The historical measurement series enabled comparisons over time and the identification of clinics with recurring elevated mercury concentrations. However, real-world operating conditions mean that mercury concentrations are influenced by several factors, including clinic workload, the occurrence of amalgam fillings among patients, historical mercury contamination within wastewater systems, and technical differences between clinics. As grab samples only reflect conditions at the specific time of sampling, the results should be interpreted with some caution.

Further studies involving a larger number of clinics, repeated sampling, downstream composite sampling, measurements of the amount of mercury captured by Atium's ion separation units, and analyses of different mercury fractions are needed to better assess the effect of ion separation units on mercury concentrations in the vacuum systems of the studied dental clinics.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2026. , s. 29
Nyckelord [sv]
Kvicksilver, tandvård, amalgamavskiljare, jonavskiljare, vattenlösligt kvicksilver, avloppsvatten, elektrokemisk rening.
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-149578OAI: oai:DiVA.org:lnu-149578DiVA, id: diva2:2100838
Externt samarbete
Folktandvården Region Örebro län
Ämne / kurs
Miljövetenskap
Utbildningsprogram
Miljöanalytiker, 180 hp
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2026-09-24 Skapad: 2026-09-13 Senast uppdaterad: 2026-09-24Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(850 kB)39 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 850 kBChecksumma SHA-512
446df105f8a854c2ff1587f47cab581c12df16aef6b0eb26d8efcd27d987d7f850e03b3fc316fcc47145a4cf98e593efddbd6a9b3f2aaa75932f8248bfb85804
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Sjögren, Frida
Av organisationen
Institutionen för biologi och miljö (BOM)
Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 39 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 4076 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf