Syftet med studien är att analysera nyanlända föräldrars berättelser om samverkan i svensk grundskola. Studiens analys utgår från sekundärempiriskt material (empiriska sekvenser från redan publicerade kvalitativa analyser). Preliminär analys visar att föräldrarnas berättelser skapar en bild av att lärarna fokuserar på samverkan i form av distanserad delaktighet från föräldrarnas sida, snarare än face-to-face interaktion. Föräldrarna dramatiserar behovet av samarbete mellan lärare och föräldrar samt konstruerar och rekonstruerar samverkansallianser och triader i sina berättelser. De som figurerar i dessa interaktioner är föräldrar, barn och lärare. I föräldrarnas berättelser om samarbete skönjer man en önskan om allianspartnerskap mellan föräldrar och lärare. Det önskade allianspartnerskapet verkar dels förstärka stabiliteten i triaden med målet att skapa en framgångsrik samverkan i barnens intresse, dels uppmärksamma vikten av föräldrarnas delaktighet i samverkan i skolkontexten. Metodologiskt diskuteras behov av insamling och analys av primäretnografiskt empiriskt material i form av intervjuer, fältanteckningar och dokument från grundskolepraktiken.

The purpose of this study is to analyse newly arrived parents’ narratives about collaboration in Swedish elementary school. The study's analysis is based on secondary empirical material (empirical sequences from previously published qualitative analyses). Preliminary analysis shows that the parents’ narratives paint a picture of the teachers focusing on collaboration in the form of a distanced participation on the part of the parents rather than face-to-face interaction. The parents dramatise the need for collaboration between teachers and parents and construct and reconstruct collaborative alliances and triads in their narratives. Members who appear in these interactions are parents, children and teachers. In the parents’ narratives about the collaboration a picture emerges of an invitation to teachers to form an alliance partnership. The alliance partnership sought seems to both strengthen stability in the triad with the objective of creating a successful collaboration in the children’s best interests and draw attention to the importance of parents’ participation in collaboration in the school context. From a methodological aspect, the need to collect and analyse primary ethnographic empirical material in the form of interviews, field notes and documents from elementary school practice is discussed.