Frågan om vad som räknas som viktig kunskap för samhället i dag och i morgon blir relevant när skolans läro- och kursplaner ska fyllas med innehåll. Kunskapsfrågan inbegriper en rad olika aspekter. För det första kan vad-frågan ställas, vilket innehåll är lämpligt för att lära ut denna kunskap? För det andra handlar det om vem som behöver en viss kunskap och vems kunskap som representeras med hjälp av ett sådant urval. För det tredje ställs frågan om varför just denna kunskap behövs för just denna grupp elever? För det fjärde, slutligen, kommer hur-frågan. När och på vilket sätt ska skolans elever ta del av dessa kunskaper? Dessa och liknande aspekter av kunskapsfrågan skapar en – uttalad eller outtalad – grund för diskussioner på den så kallade policyarenan. Inom pedagogisk forskning utgör skolans kunskapsfråga ett grundläggande studieobjekt inom den inriktning som kallas läroplansteori och didaktik. Utbildningspolitiska idéer behöver förhålla sig till både skolans demokratiska uppdrag och skolans kunskapsuppdrag, men här uppstår samtidigt ett spänningsfält eftersom olika typer av policy lägger olika vikt vid skolan som institution för demokrati respektive för kunskap