Utbildning, karriär och idealt partnerskap. Detta är tre faktorer som anses avgörande för när universitetsstudenter i Sverige vill bilda familj. Att det finns en senareläggning av familjebildning bland studenter i Sverige är ett faktum och dessa tre faktorer har en inverkan på fenomenet. Syftet med denna kandidatuppsats är därför att undersöka varför svenska universitetsstudenter utgör den grupp i samhället, inom vilken familjebildning vanligtvis senareläggs. Syftet är även att undersöka vad som anses vara grundläggande förutsättningar för att vilja skaffa barn och hur dessa varierar mellan olika sociokulturella faktorer. Genom att använda kvantitativ metod, konstruerade vi en enkät som publicerades på olika universitets Facebookgrupper. Anledningen till att använda denna metod va att nå ut till så många studenter som möjligt. Vårt mål var att få svar som gav en övergripande och omfattande bild, med hög svarsfrekvens, snarare än några fåtal svar med djupare förståelse. Teorierna som används i denna uppsats är främst Anthony Giddens teori kring ontologisk trygghet, rutinisering och identitet, men även Martha McMahon’s teori om kvinnlig identitet. Vi har även analyserat våra resultat utifrån en självkonstruerad definition av konceptet stabilitet. Våra respondenter ville främst skaffa 1-2 barn och de flesta uppskattade att detta skulle ske inom sju år. Studenterna i studien värderade utbildning och karriärmöjligheter högt, vilket visade att en senareläggning av barnafödande kunde vara nödvändigt för att hinna bygga en stadigt fundament i sitt yrkesliv innan de ingick i föräldraskap. Stabilitet i partnerskap och ekonomisk stabilitet hade inte någon signifikant inverkan på senareläggning av barnafödande, vilket innebar att dessa faktorer inte var lika  avgörande för när våra respondenter ville skaffa barn.

Education, career and the ideal partnership. These are three factors that tend to be crucial for when university students in Sweden wants to form a family. The postponement of childbirth among students in Sweden is a fact, and these three factors tend to have an impact of the phenomenon. By using a quantitative method, we constructed a survey which we published in different university groups on Facebook. We chose this method since our aim was to reach out to as many students as possible. We sought for comprehensive answers with a high response rate, rather than a few ones with a deeper understanding. The purpose of this bachelor thesis is to explore why Swedish university students constitute the group in society that postpone family formation and childbirth the furthest. We also want to examine which factors students consider as important to achieve before entering parenthood and if it differs depending on socio-cultural factors. The theories used in this thesis are primarily Anthony Giddens interpretation of ontological security, routine and identity, but also Martha McMahon´s theory of female identity. We have also theorized our results through a selfconstructed definition of the concept stability. Our respondents mainly wished for 1-2 children and most of them expected this to happen in about seven years. The students in this study valued education and career opportunities highly, which showed that a postponement of childbirth could be relevant for them to establish a solid foundation in their profession before entering parenthood. Stability in partnership and economics did not turn out statistic significant, which tells us that these factors are not crucial for if and when our respondents want to have children.