Kungliga biblioteken beslöt 2008 att börja ämnesklassificera den svenska nationalbibliografin med det amerikanska Dewey-systemet istället för det svenska SAB-systemet. Dewey-systemet var då, och är idag, världens mest spridda klassifikationssystem för bibliotek, använt i över 140 länder. De svenska bibliotekens relation till Dewey-systemet går dock betydligt längre tillbaka än så och har präglats av en pendling mellan entusiasm och motstånd. Så vad är Dewey-systemet för en typ av klassifikationssystem och hur är det präglat av dess upphovsman Melvil Dewey och dennes samtid i 1870-talets USA?  Varför har de svenska biblioteken tvekat att arbeta med Dewey-systemet när andra länders bibliotek använt det? Vilka särskilda utmaningar har setts som viktiga för folk- och skolbiblioteken vid den svenska övergången till Dewey-systemet? Frågor som dessa diskuteras i denna bok på ett sätt som bidrar till att skapa förståelse för det komplexa i bibliotekens sätt att dela in sina böcker och andra medier efter ämne, allt i ljuset av bibliotekens samhälleliga och teknologiska utveckling.