Med bakgrund av att svenska gymnasieelever verkar ha svårt för det textnära och analytiska läsandet av skönlitteratur samt att det ser ut som om läroböcker kan komma att spela en allt större roll i undervisningen framöver undersöker denna studie vilken syn på litterär kompetens som kommer till uttryck i en läroboksserie. Studien undersöker även om läroboksserien eftersträvar någon progression vad gäller utvecklandet av litterär kompetens. Föremålet för studien är Fixa svenskan utgiven av förlaget Natur & kultur, och läroboksserien innehåller volymer anpassade efter samtliga nivåer av svenskämnet på gymnasiet. Den tematiska analysen tar avstamp i den modell för litterär kompetens som Örjan Torell har konstruerat, och analysen visar att läroboksserien ger uttryck för en syn på litterär kompetens som framför allt är präglad av performanskompetensen, det vill säga de konventionsstyrda aspekterna av att läsa och tolka skönlitteratur. Därmed fokuserar samtliga volymer till stor del på sådant som litteraturvetenskapliga begrepp och litteraturhistoria medan uppgifterna är kopplade till innehåll och form. Angående progressionen visar analysen att läroboksserien rör sig från berättartekniska aspekter och centrala motiv till litteraturhistoria för att slutligen introducera olika teoribildningar såsom postkolonialism. I viss mån gäller progressionen även vilka typer av texter eleverna ska arbeta med.