Aktuell rapport redovisar resultatet av en förstudie över hur man med hjälp av nanoteknologi skulle kunna förbättra ytbehandlingen av en trähusfasad så att ett mervärde skapas.

 För ytbehandling finns idag många tillämpningar där nanotekniken utnyttjas för att skapa mervärde hos en yta jämfört med vad dagens mer traditionella produkter kan erbjuda. Nanobaserade ytbehandlingsprodukter marknadsförs idag som uppges göra ytor smuts- och vattenavvisande, förhindrar påväxt av alger, svamp och mossa, med förbättrad UV- och temperaturresistens och kulörbeständighet, förbättrad reptålighet och nötningshärdighet, samt med antigraffiti egenskaper etc.  De flesta produkterna är dock nya och för en del finns därför frågor som gäller t.ex. långtidsprestanda och teknisk livslängd, underhållsbarhet och därmed sammanhängande ekonomi sett ur ett livscykelperspektiv för den produkt eller system där ytbehandlingen utgör bara en del.

 Många nanoteknikbaserade färger som beskrivs i rapporten finns för mineraliska underlag men mycket få kan rekommenderas för ytbehandling av utvändigt trä dock. Mycket utvecklingsarbete pågår emellertid och vår bedömning är att många av de nanoteknikbaserade ytbehandlingsprodukter som idag finns för mineraliska underlag kommer att kunna modifieras för användning också på utvändigt trä inom ett icke alltför avlägsen framtid.

 I förstudien ingick att uppskatta den ekonomiska potentialen för hur ökad funktionalitet hos ett nanoteknologibaserat ytbehandlingssystem skulle kunna ge ett mervärde. Vi fann att mervärdet bäst kan uttryckas i termer av minskade underhållskostnader relativt de som kännetecknar de mer traditionella material och tekniker som idag används för ytbehandling av trähusfasader. Våra slutsatser är att en trähusfasad, som är smutsavvisande och förhindrar påväxt, borde kunna reducera underhållskostnaderna väsentligt genom att minska eller kanske helt eliminera behovet av fasadrengöring mellan två ommålningar. Vilka förbättringar man kan få med dagens nanobaserade ytbehandlingsprodukter i termer av längre underhållsintervaller är svårare att säga men vi bedömer ändock att det borde vara möjligt att åstadkomma kanske så mycket som en 50 % förlängning av intervallet för förnyad ytbehandling.

 För de mest intressanta nanoteknologibaserade ytbehandlingssystemen bedömer vi dock genomförandet av en flerårig fältmässig utvärdering som motiverad. Syften med studien skulle vara att från resultaten uppskatta nödvändigt intervall för fasadtvätt, förnyad ytbehandling och risk för rötangrepp hos de undersökta färgsystemen, utnyttja resultaten också till att uppskatta skillnader i underhållskostnader mellan de nanoteknologibaserade färgsystemen och referenssystem som baserar sig på användning av traditionell ytbehandlingsteknik samt i detta sammanhang även utvärdera färgsystemens underhållsbarhet avseende långtidsegenskaper efter förnyad ytbehandling