Titel:
Analys av en kalkylmodell och omkostnadsfördelning vid interkommunal prissättning av gymnasieplatser – En fallstudie hos Växjö kommun
Bakgrund och problem:
Under en tid har en debatt i media funnits kring den interkommunala prissättningen som sker då en gymnasieplats ska prissättas. Debatten grundar sig i att de mindre kommunerna upplever att prissättningen inte sker på ett rättvist sätt utifrån deras perspektiv. Kritiken mot prissättningen av gymnasieplatser har främst varit inriktad på hur omkostnadsfördelningen sker i den aktuella modellen.
Det ökade nationella intresset kring prissättning av gymnasieplatser samt en förfrågan från Växjö kommun gav uppslag till uppsatsens ämne. Växjö kommuns förfrågan bestod i att utvärdera deras befintliga kalkylmodell som används vid prissättning av gymnasieplatser. Denna utvärdering ligger som grund för empirin i denna uppsats och syftar till att besvara följande frågeställningar:
1. Hur mäts kostnaden och hur bestäms därmed priset för en gymnasieplats i kommunal skolverksamhet?
2. Hur sker fördelningen av omkostnader? Är Växjö kommuns omkostnadsfördelning rimlig utifrån relevanta teorier inom kalkylområdet?
Syfte:
Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur en kommunal skolverksamhet mäter kostnader för en gymnasieplats och därmed även prissätter den. Vi kommer att beskriva och förklara hur en specifik kalkylmodell ser ut och hur omkostnaderna fördelas i denna modell. Uppsatsen syftar även till att ge förslag på alternativa sätt och metoder att fördela omkostnader på.
Avgränsningar:
Vi har i denna uppsats valt att avgränsa oss från att studera datainsamling, efterkalkyler och utfall. Vi har även valt att inte behandla teori om internprissättning.
Metod:
För att besvara vår problemformulering har vi valt en kvalitativ ansats i form av en fallstudie. Denna fallstudie har genomförts för att utvärdera den aktuella kalkylmodellen hos Växjö kommun. De metoder vi har använt i samband med datainsamlingen är främst intervjuer av lämpliga personer som valts ut med hjälp av snöbollsurval. Empirin, som vi erhållit genom intervjuerna, har sedan sammanställts för att kunna användas i analys och slutdiskussion. Teorin i denna uppsats har inhämtats från vetenskapliga artiklar, grundböcker, avhandlingar, kommunala rapporter m.m.
Analys och slutsats:
Vi har funnit att kostnad/nytta perspektivet och hanterbarhetsprincipen står i fokus då omkostnadsfördelning ska ske i den aktuella modellen. Kausalitetssambandet kan vara svårt att finna i de olika programmen och därför prioriteras inte härledning av omkostnader. Analysen och slutdiskussion leder fram till fem förslag som slutligen presenteras.
2010. , s. 63