Studiens syfte är att undersöka hur åtta förskollärare ser på motorikens betydelse för förskolebarns utveckling och lärande. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Vilket syfte har verksamma förskollärare med att träna barns motorik? På vilket sätt används miljön för att ge barn stöd och stimulans i sin motoriska utveckling?På vilket sätt används motoriken i förskolan för att främja inlärning? Tidigare forskning visar att motorisk aktivitet i barndomen ökar förutsättningarna för en fortsatt god hälsa. Motoriken anses ha betydelse för kommunikationen och det sociala samspelet. Motoriska problem kan leda till sociala svårigheter som uteslutning eller mobbning.Forskarna är eniga om vikten av att rörelser automatiseras för att underlätta inlärning. Forskning tyder även på att många delar av vår motorik måste tränas upp. I studien presenteras mognadsteorier respektive teorier om miljöns påverkan på den motoriska utvecklingen. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet visar att förskollärarnas syfte med motorikträning är att stärka såväl fysiska egenskaper hos barnet som att öka barnets självbild och kroppsuppfattning. Förskollärarna betonar även vikten av att förbereda barnen inför skolstarten. Hos alla förskollärarna sker ett dagligt arbete med att stimulera och utveckla barns motorik genom både planerade och spontana aktiviteter. Utomhusmiljön lyfts fram som särskilt betydelsefull eftersom den ger en varierad motorikträning. Vidare är förskollärarna eniga motorikens betydelse för det sociala samspelet.  Förskollärarna önskar få en större kunskap om ett eventuellt samband mellan motorik och inlärning.