Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H. Meads teori om att människors handlingar och identitet bildas i sociala relationer, en intersubjektivitets tanke. En pluralistisk utgångspunkt, att olika perspektiv kan samverka, intogs.Resultatet, i denna studie, visar att ett relationellt perspektiv intas av intervjupersonerna. En sammanfattande beskrivning av verktyg, när det gäller att förebygga och motverka problemskapande beteenden, är enligt denna studie: 1. Samtal och reflektion med alla inblandade aktörer runt eleven, 2. Anpassningar utifrån individ och situation, 3. En väl strukturerad dag för eleven. 4. Fokuserat bemötande av eleven där dennes kommunikation vill förstås och 5. En insatt och stöttande rektor. Slutsatsen blir att olika perspektiv och verktyg måste beaktas för att bästa resultat ska uppnås för eleverna, processen är ett lagarbete och intersubjektivitet är en förutsättning för det goda mötet. Detta betyder att alla aktörer runt eleven i verksamheterna måste bidra med sin kunskap i intersubjektiva möten.