Abstrakt

Bakgrund: När en patients sjukdom inte bedöms botbar och enbart symtomlindring är möjlig övergår behandlingen från kurativ och livskvantitet till palliativ och livskvalitet. Omvårdnad av patienter i livets slut kan av vårdpersonal upplevas som både givande som övermäktig.

Syfte: Studiens syfte var att få fram kommunsjuksköterskans uppfattning om hinder och möjligheter vid vården av patienter i ett palliativt skede.

Metod: Sju sjuksköterskor anställda i en kommun i Kronobergs län intervjuades med öppna narrativa frågor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).

Resultat: De kommunala sjuksköterskorna uppger att de behöver mer tid för de palliativa patienterna och deras anhöriga. De framför att den palliativa vården i kommunen är ojämnlik. Sjuksköterskorna berättar att kompetensen hos sjuksköterskorna är skiftande vilket hindrar den goda omvårdnaden. Informanterna påtalar brister i läkemedelsordinationer, genomförande av brytpunktssamtal och läkares tillgänglighet. Sjuksköterskorna berättar att om hindren undanröjs kan möjligheter för god palliativ vård skapas.

Slutsats: Säkerställandet av god omvårdnad och kontinuitet kan ske om ett team med sjuksköterskor speciellt intresserade av palliativ vård är dem som sköter om patienter i livets slut. Detta underlättar att tillgodose behov av handledning och adekvat kompetensutveckling för att gruppen skall klara uppgiften.

Nyckelord: Hinder, kommun, lindrat lidande, möjligheter, sjuksköterska