Senast år 2045 ska utsläpp av växthusgaser reduceras till en nollnivå enligt Sveriges riksdag. I Sverige står bostads- och servicesektorn för 40 % av den sammanlagda energiförbrukningen. Studien baseras på en energianalys av ett flerbostadshus beläget i Ronneby, av typen trygghetsboende vilket leder till en unik boendesituation i byggnaden. Byggnaden förbrukar cirka 25 % mer energi än den beräknade samt avtalade energiförbrukningen. Syftet är att i framtida projekt kunna få energiberäkningar att stämma bättre överens med verklig specifik energiförbrukning.

Studien bygger på energisimuleringar, termografering samt undersökningar av vädringsvanor. Simuleringarna som är baserade på den verkliga datan, visar en förväntad energiförbrukning i liknande storleksordning som den uppmätta förbrukningen. Skillnaden mellan resultaten i studiens olika beräkningar beror på den unika boendesituationen i byggnaden, indatan för installationer samt byggnadens klimatskal. Studien påvisar att aktuella boendesituationer i byggnader och hur byggnader nyttjas påverkar den specifika energiförbrukningen i stor grad.

After 2045, greenhouse gases should be reduced to a zero level according to the Swedish parliament. Energy use in Sweden from residential and service sector is 40 % of the country´s total energy use. The study is based on an energy analysis of a multi-family building in Ronneby. The building is a trygghetsboende, which means unique living conditions for the residens. Actual energy use in the building is about 25 % higher than projected energy use. The main purpose of the study is to make energy calculations to match better with real specific energy use.

The study is based on energy simulations, thermography and interviews of residents´ airing habits. Results from the simulations based on actual data, show an expected energy use similar to the measured values. Differences between the simulations depend on the unique conditions in the building, input data for ventilation and the building envelope elements. The conclusion is that living habits of residents in buildings have a decisive role in the buildings energy use.