Graden av jämställdhet i universitetsstyrelser har i internationell forskning visat sig vara av betydelse för genusperspektiv i universitetens strategiska planer och för rekrytering till lärosätena. För styrelser för svenska högskolor regleras krav om jämställdhet i Högskolelagen och Högskoleförordningen, vilket bland annat innebär att en jämn könsfördelning ska beaktas vid utseende av externa ledamöter till styrelserna. Syftet med denna studie är att via protokoll från universitetsstyrelser studera hur kraven på jämställdhet följs genom att undersöka könsfördelningen bland ledamöter och andra deltagare, beteckningar för ledamöter och andra deltagare samt omfattningen av kvinnors respektive mäns deltagande som aktörer i de processer som protokollförs. Som grund för studien ligger kritisk diskursanalys som bygger på systemisk funktionell grammatik. Metoden är kvantitativ och innebär granskning av lexikala element som synliggörs i den textuella dimensionen och referenters semantiska roller som urskiljs i den ideationella dimensionen. Materialet består av 17 protokoll från två universitetsstyrelser och en högskolestyrelse.

Studien visar att styrelserna är jämställda på ytan genom att fördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn. De övriga resultaten påvisar dock en annan bild av jämställdheten – kvinnliga personbeteckningar dominerar i protokollen från en av styrelserna, manliga personbeteckningar dominerar i protokollen från en annan och neutrala beteckningarna dominerar i protokollen från den tredje. Även den tredje frågan om hur kvinnliga respektive manliga ledamöter och andra deltagare framträder som aktörer med ansvar i protokollen uppvisar stora könsskillnader, där kvinnorna dominerar i två av styrelserna och männen i den tredje.