Inom svensk social barnavård är privata konsulter, som handlägger barnavårdsutredningar en relativt ny företeelse. Artikelns syfte är att kartlägga och fördjupa kunskapen om omfattningen av privata konsulter som handlägger och genomför barnavårdsutredningar samt att beskriva kommuners/stadsdelars incitament för att anlita privata konsulter eller avsluta uppdrag. Det empiriska materialet är, utifrån ett strategiskt urval, hämtat från tre län/22 kommuner och en storstadsregion/10 stadsdelar i Sverige. Insamlingen av det empiriska materialet genomfördes genom strukturerade telefonintervjuer med en hög grad av standardiserade frågor. Resultatet visar att antalet barnavårdsutredningar ökade markant från år 2013 till år 2017. I de studerade kommunerna/stadsdelarna medförde det en högre arbetsbelastning, en sämre arbetsmiljö och svårigheter att rekrytera erfarna socialsekreterare. De flesta kommunerna/stadsdelarna löste situationen genom att anlita privata konsulter. Det medförde en marknadsorientering av genomförandet av barnavårdsutredningar och en ny arena för privata konsulter skapades. I de studerade kommunerna/stadsdelarna är erfarenheten generellt negativ av att anlita konsulter såväl när det gäller kvaliteten på barnavårdsutredningarna som arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det var även en dyr lösning. Efterfrågan på konsulter som kunde utföra barnavårdsutredningar var stor och de kunde därför diktera villkoren. Kommunernas och stadsdelarnas erfarenheter stärktes med tiden, vilket gjorde att de blev mer tydliga i kontrakten gällande krav på konsultens kompetens och erfarenhet samt uppdragets omfattning, innehåll och kvalitet. Det innebar en viss maktförskjutning från konsultföretagen till de anlitande kommunerna/stadsdelarna. Det är inte helt klart vilken utveckling vi kan förutsäga, mer än att konstatera att de privata aktörerna är etablerade i den svenska sociala barnavården. Vi kan även se tendensen till att de privata konsulterna har inneburit vissa positiva förändringar för de kommunalt anställda socionomerna när det gäller höjning av lönenivåer och förbättrade arbetsvillkor. Förändringar som kanske inte hade varit möjliga eller tagit längre tid utan marknadsorienteringen.