Förändringsteori används idag mest som ett projektplanerings- och utvärderingsbegrepp. När detta begrepp här studeras ur ett historiskt perspektiv har diskussionen lyfts över projektnivå och till makronivån och kopplingen till de bredare utvecklingsteorierna.Texten börjar med en genomgång hur utvecklingspolitikendiskuterats och förändrats över tiden för att sedan se vilken effektdetta haft på biståndspolitiken och på de metoder som används föratt bedriva bistånd. Från en sådan genomgång dras följandeslutsatser.1. Sveriges bistånd har haft i stort samma övergripandemålsättningar de senaste 50 åren – med fattigdomsminskningsom kärna.2. Hur den fattigdomsminskning som man strävat mot ska uppnåshar utgått från olika utvecklingsteorier. Dessa utvecklingsteorierhar varierat under perioden, och det har funnits parallella teorier. Det är också så att olika aktörer kan ha olika syn på utveckling,och därmed utvecklingsteorier. 3. Förändringsteorier i biståndet är försök att formulera hur manpraktiskt ska kunna bidra till utveckling, oftast i linje med enspecifik utvecklingsteori. 4. Trots att utvecklingsteorierna varierat under åren har det funnitsen gemensam kärna som hela tiden lyfts fram – ägarskaps-perspektivet, att det handlar om hjälp till självhjälp.5. Trots att ägarskap hela tiden (i teorin) varit prioriterat så har det inte alltid varit helt lätt i praktiken integrera detta i deförändringsteorier som i praktiken styr givarnas genomförande.6. Oavsett utvecklingsteori så är en förändringsteori som inte tarsin utgångspunkt i lokalt ägarskap dömd att misslyckas. Detgäller även i en kontext där allt mindre svenskt bistånd går till enstatlig motpart, alltmer kanaliseras genom andra aktörer och därandelen lokala partners blivit allt större.