Synen på lobbyism är kluven mellan olika samhällsgrupper. Artikelns huvudhypotes om att de högutbildade skulle vara mer positiva till lobbyismen är grundad på Immanuel Kants och moderniseringsskolans definition av upplysning. Denna studie använder sig av frågor avsedda för mätning av inställning till lobbyism. Analysen stödjer hypotesen om sambandet mellan utbildningoch lobbyism. Moderniseringsskolans hypotes om utbildningens positiva effekt på inställning till lobbyism får därmed stöd av resultaten. Studien visar att den positiva synen på lobbyism är vanligare hos personer med hög utbildning än den motsatta gruppen, men skillnaden är dock intesubstantiell. Tidigare forskning som påstår att det föreligger ett negativt samband mellan förtroende för lobbyister och utbildningsnivå måste ifrågasättas. Moderniseringsskolans tes är avsedd för inställning till lobbyism som kommunikationskanal och inte för förtroende för professionella lobbyister som en yrkesgrupp. Mer teoretiskt och metodologiskt förankradforskning kan ge oss mer fördjupade förståelser av lobbyismens roll och dess betydelse i ett pluralistiskt samhälle. Moderniseringsskolans- och Kants begrepp om förstånd och upplysning bör omprövas med nya empiriska material av ex-politikers lobbyistverksamheter och deras moral för demokratins funktionssätt.