This study explores how teachers promote literary understanding and language development in Swedish as a second language (SSL) classrooms for Grade 6 students through read-aloud discussions. Addressing a research gap on core SSL curriculum delivery in elementary schools, this investigation observed two experienced teachers over a two-month period. The study draws on reader-response perspectives from Langer and Felski, combined with discursive strategies and Cummins' notion of reading engagement. Through analysis of classroom observations, field notes, and photos, the study examines how teachers use questioning, discussions, and language support strategies to foster students' growth in literary under-standing and L2 knowledge.In both classrooms, linguistic aspects appeared to be highly integrated into the reading practices. For example, the teachers commented on the linguistic and aesthetic qualities of literary words. At the same time, the different dynamics of the student groups impacted the teachers’ choice of texts, which affected the possibilities for a deeper understanding of the text; for instance, by perceiving symmetries between the text and knowledge acquired in other teaching areas. The strategies revealed in the present study can potentially be used in other contexts to elevate the quality and status of L2 teaching.

Denna studie undersöker hur lärare främjar litterär förståelse och språkutveckling i klassrum för svenska som andraspråk (SVA) i årskurs 6 genom högläsningsdiskussioner. Genom att adressera en forskningslucka kring implementeringen av centrala delar av SVA-läroplanen i grundskolan observerades två erfarna lärare under en tvåmånadersperiod. Studien utgår från läsarperspektiv enligt Langer och Felski, i kombination med diskursiva strategier och Cummins’ begrepp om läsengagemang.

Genom analys av klassrumsobservationer, fältanteckningar och fotografier undersöks hur lärare använder frågor, diskussioner och språkstödjande strategier för att stärka elevernas litterära förståelse och andraspråkskunskaper. I båda klassrummen framstod de språkliga aspekterna som starkt integrerade i läsundervisningen. Exempelvis kommenterade lärarna både de språkliga och estetiska kvaliteterna hos litterära ord. Samtidigt påverkade dynamiken i elevgrupperna lärarnas val av texter, vilket i sin tur påverkade möjligheterna till djupare textförståelse, till exempel genom att uppfatta symmetrier mellan texten och kunskap från andra undervisningsområden.

De strategier som identifierats i denna studie kan potentiellt användas i andra sammanhang för att höja kvaliteten och statusen på undervisning i andraspråk.