Det svenska rättssystemet står inför förslaget att återinföra säkerhetsstraff, en tidsobestämd påföljd som avskaffades 1981 med hänvisning till dess bristande rättssäkerhet och proportionalitet. Uppsatsen syftar till att analysera och jämföra argumenten som användes för avskaffandet med de argument som idag framförs för att motivera återinförandet. Genom en argumentationsanalys av centrala dokument belyses hur kriminalpolitikens mål har förändrats från rehabilitering och rättssäkerhet till ett ökat fokus på samhällsskydd och riskhantering. Analysen visar att dagens argument i hög grad bygger på en politisk retorik kring samhällsoro, samtidigt som frågorna om rättssäkerhet och osäkra riskprognoser fortfarande är centrala. Uppsatsen diskuterar även potentiella konsekvenser av återinförandet, särskilt i relation till individens rättigheter och det svenska straffsystemets grundläggande principer.