Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på hur digitala verktyg kan användas i förskolans pedagogiska arbete. Studien utgår från tre frågeställningar: Hur upplever förskollärare användningen av digitala verktyg, hur upplever förskollärare att digitala verktyg kan främja barns lärande och utveckling samt hur upplever förskollärare att de kan möjliggöra en didaktiskt medveten användning av digitala verktyg i undervisningen, En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data från tre förskollärare från olika förskolor. Analysen genomfördes induktivt, vilket möjliggjorde identifiering av teman kring användningen av digitala verktyg utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med fokus på deltagarnas upplevelser. Etiska principer följdes genom hela processen, och deltagarnas anonymitet säkerställdes. Resultaten visar att digitala verktyg används på varierande sätt i förskolan, men att lärplattan framstår som det mest centrala verktyget. Förskollärarna upplever lärplattan som flexibel, mångsidig och användarvänlig, vilket gör den användbar i både lek, dokumentation och lärande. Resultatet visar vidare att digitala verktyg kan bidra till ett multimodalt lärande där barnen ges möjlighet att se, höra, röra och skapa. Detta främjar delaktighet, kreativitet och fysisk aktivitet, och gör lärandet mer tillgängligt för olika lärstilar och behov. Resultaten indikerar även att pedagogernas didaktiska val är avgörande för verktygens pedagogiska effekt. Digitala verktyg som används medvetet och med tydliga pedagogiska syften stärker barns lärande, medan passiv användning riskerar att begränsa verktygens potential och leda till konsumtionsorienterade aktiviteter snarare än meningsfullt lärande. Digital kompetensutveckling, kollegialt stöd och pedagogisk trygghet framstår som centrala faktorer för att möjliggöra en kvalitativ och medveten användning av digitala verktyg i förskolan.